Några viktiga värden som deltagare uttrycker i utvärderingar är att på folkhögskolan får de vara sig själva, känna sig accepterade och bli sedda och bekräftade. Det leder till ökad tro på sig själv och sin förmåga vilket ger en bra grund för det fortsatta livet och möjligheterna att kunna försörja sig.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, har i samarbete med företaget Payoff tagit fram en rapport, "Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan", som belyser de samhällsekonomiska värden som skapas när deltagare går vidare till högre studier eller till arbete samt de regionalekonomiska värden som uppstår där folkhögskolan bedriver verksamhet.
Rapporten visar att folkhögskolorna stödjer deltagarna så effektivt att deltagarnas egna förväntningar överträffas. Året efter studierna arbetar 57 procent av deltagarna och 36 procent studerar vidare.
Ur ett kommunalt perspektiv ökar den genomsnittliga samhällsekonomiska intäkten med 8 000 kr per deltagare och år året efter folkhögskolestudierna jämfört med innan studierna påbörjades. Motsvarande ökad intäkt för regionen är 5 000 kr.
När det gäller regionalekonomiska värden som skapas när folkhögskolorna anställer personal, köper varor och tjänster samt genererar konsumtion i det lokala näringslivet kan vi se att dessa värden är betydande.
Värden som inte skulle uppkommit om inte folkhögskolorna varit etablerade i Skellefteå och i Västerbotten. Medelvärdet för det totala regionalekonomiska avtrycket är drygt 52 miljoner kr per år och skola.
I en tid präglad av utmaningar kring kompetensförsörjning och regional utveckling fyller folkhögskolan en viktig roll och kompletterar på ett utmärkt sätt andra aktörer inom vuxenutbildningen.
Lägger vi dessutom till de samhällsekonomiska effekterna så borde både kommunen och regionen nyttja folkhögskolans resurser ännu bättre. Satsningar på folkhögskolan betalar tillbaka, flera gånger om!
Annamaria Hedlund, rektor Medlefors
Per Larsson, rektor Edelvik
Andreas Berglund, rektor Solvik