Det serveras stora mängder kaffe, kakor och bullar i föreningslokaler runt om i Sverige en vanlig vardagkväll.
Utanför storstäderna är föreningsengagemanget som störst.
Folkbildningen är en viktig förutsättning för detta starka föreningsliv. Genom att utbilda medlemmar och ledare, tillhandahålla kunskap, nätverk och lokaler, bildar folkhögskolor och studieförbund kuggar i det ideella Sveriges infrastruktur.
Den ger årligen mer än en miljon människor möjlighet lära, uppleva och delta i ett kultur- och bildningsarbete.
Men under de gångna 18 månaderna är det väldigt lite som varit som vanligt.
Föreningslivet har drabbats hårt av pandemin, när man sedan mars 2020 tvingats lägga om sin verksamhet. Möten, studiecirklar, seminarier, utåtriktade aktiviteter – allt sköts upp, ställdes in eller ställdes om. Trots att många lyckades ställa om delar av verksamheten har mycket av det svenska föreningslivet stått på paus under ett och ett halvt år.
Föreningslivet är en viktig del av det som gör Sverige unikt. 75 procent av svenskarna är medlemmar i en eller flera föreningar och tre av tio deltar aktivt i minst en förening.
När många människor flyttar till Skellefteå ger det en unik möjlighet för kommunens föreningar att växa.
Genom att delta i föreningsverksamhet har den som flyttar hit möjlighet att hitta nya vänner och sammanhang, men hen kan också bidra genom att starta nya föreningar.
Folkbildningen har stor betydelse för att bygga människors självförtroende och kompetens så att de aktivt ska kan delta i samhället.
Deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser stärker deltagarnas ställning på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt utrikes födda och personer med kort utbildning, exempelvis unga som inte klarat gymnasiet.
Därför är det oroande att det från politiskt håll förs en diskussion om att reducera stödet till folkbildningen, ofta initierad av partier som aldrig sett värdet av ett starkt föreningsliv och ett livslångt lärande.
Vi lever i en tid när den digitala klyftan, integrationsutmaningen, klimatkrisen och en föränderlig arbetsmarknad gör behovet av livslångt lärande större än någonsin.
Vi socialdemokrater är tydliga med att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt för att skapa ett starkare och tryggare samhälle. Då behöver vi ta vara på den resurs som studieförbund och folkhögskolor utgör.