Sverige tar sig långsamt ur krisen.
Antalet nyregistrerade företag ökar.
Men det finns fortfarande flera oroväckande tecken på att företagandet stagnerar.
Ett är att utlåningen från banker till företag minskar. I maj lånade företagen en procent mindre jämfört med samma månad 2020.
Tillväxten av lån till företag har minskat successivt sedan förra våren. Den är nu den lägsta sedan 2010.
Som jämförelse växte bankernas utlåning till hushållen med sex procent.
När kapitaltillförseln till företag sinar hämmas tillväxten. I stället för att stimulera bankers utlåning hotar politiken med en bankskatt.
De aktiva företagarna med fast arbetsplats har minskat påtagligt under coronakrisen. Före krisen fanns det 350 000 aktiva små och medelstora företag i Sverige. I dag finns det 22 700 färre.
Det finns ett starkt samband mellan antalet företag med fast arbetsplats och nivån på arbetslösheten. För utrikesföddas arbetslöshet är sambandet ännu starkare. Utslagningen av företag med fast arbetsplats utgör en kris för många kommuners arbetsmarknader.
Enligt Europeiska kommissionens uppskattning förväntas arbetslösheten i Sverige att i år landa på 8,2 procent.
Det är inte svårt att se varför återhämtningen är så långsam: de små och medelstora företag, som står för skapandet av nya arbetstillfällen, hämmas i sina verksamheter.
Förvaltningsrätten i Stockholm har i domar upphävt över 200 beslut där Tillväxtverket nekat företag korttidsstöd.
Det är ett glädjande besked. Men det reflekterar också en verklighet där företagen i stället för att få stöd, så att de kan gå vidare med sina verksamheter, behöver lägga tid på kontakter med Tillväxtverket.
En rad åtgärder behöver införas som kan stärka tillväxten av nya företag och förbättra de existerande företagens möjligheter att anställa.
Det första steget är att förlänga avbetalningstiden för lån på skattekonto och att göra nuvarande stöd mer träffsäkra. En sänkning av arbetsgivaravgifterna behövs också, liksom ett aktivt arbete med att minska det byråkratiska krångel som företagen behöver hantera.
Tidigare har det räknats ut att företagens kostnader för att hantera olika myndigheters pappersarbete uppgår till 100 miljarder kronor per år. Men lite, om ens något, har gjorts för att minska denna börda.
Tyvärr fokuserar politiken i dag inte på hur företagandets villkor kan stärkas.
Men en förändring är möjlig, och behovet av satsningar på ett bättre företagsklimat är stort.