Neddragning är motiverad vid effektivisering av vården efter framsteg av medicinsk forskning och utveckling. Så kunde vården av patienter med hjärtinfarkt kraftigt minskas. I början av 1970-talet var vårdtiden fyra veckor, numera under en vecka. Problematiskt ur säkerhetssynpunkt blir det när neddragning görs utifrån ett ekonomiskt perspektiv som ledstjärna.
Sverige har numera bland Europas lägsta antal sängar, med betydande variation inom regionerna.
Kan patienter ha skadats av den snabba neddragningen? Regioner med snabbare neddragning redovisar högre dödlighet än de med försiktigare neddragning. Omräknat motsvarar borttagandet av tre vårdplatser ett ytterligare dödsfall per år. Resultatet kvarstod även efter justering av tänkbara skillnader mellan regionerna. Äldre över 65 år drabbades mest.
Vad kan kopplas till högre dödstal? Alltför tidigt hemskickande av inneliggande patienter kan bidra, ”färdigbehandlad” är inget entydigt begrepp, med ökat risktagande vid för tidig hemskrivning. Än värre kan vara anhopningen på akutmottagningen när vårdplatser saknas och patienten måste skickas hem.
I Stockholm visades en överdödlighet av 25 personer per år kopplat till överbelastning på akutsjukvården. Säkert finns fler möjliga förklaringar. Envist hävdas att det är brist på sköterskor, men det är kanske helt tvärtom! Den snabba nerdragningen gör att sköterskor och läkare lämnar vården på grund av en undermålig arbetsmiljö orsakat bland annat av brist på vårdplatser.
Närmast faller ansvaret på den politiskt administrativa ledningen där ekonomin blivit målet och inte medlet, präglat av idéerna från New Public Management. Det politiska ansvaret skall utkrävas i allmänna val men sjukvårdsfrågorna försvinner närmast i riksdagsvalet, vilket tydligt syntes i senaste valet.
Val till regioner och kommuner måste skiljas från riksdagsvalet om det skall bli ett rimligt demokratiskt ansvarutkrävande.
Sjukvårdsledningen måste se till att medicinsk kunskap och evidens är det övergripande målet och ekonomin vara medlet, när förändringar görs i sjukvården. Så är inte längre fallet. En omläggning av sjukvårdsystemet är nödvändig för att försvara patientsäkerheten och vårdutvecklingen.