Fler elever behöver läsa ett yrkesprogram

Den utbildningsbakgrund som de allra flest företag efterfrågar är en gymnasial yrkesutbildning.

Av de elever i Västerbotten som gick ut från fordons- och transportprogrammet 2015 var 74 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år senare.

Av de elever i Västerbotten som gick ut från fordons- och transportprogrammet 2015 var 74 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år senare.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2021-02-02 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt som regionens drygt 2 800 niondeklassare ska göra sitt gymnasieval råder det stor osäkerhet på många delar av arbetsmarknaden. I Västerbotten var 1 640 unga mellan 18 och 24 år arbetslösa eller i program under december.

Samtidigt vet vi att många anställningsförsök misslyckas. Arbetsgivare vill anställa men hittar ofta inte rätt kompetens.

Detta beror till del på att för få väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. På nationell nivå behöver andelen som läser ett yrkesprogram öka från dagens 30 till 40 procent för att motsvara arbetsmarknadens behov.

De elever som nu gör sina gymnasieval ska ut på arbetsmarknaden eller vidare till studier våren 2024. Rimligen kommer situationen i världen och på den svenska arbetsmarknaden att se annorlunda ut då.

Det är svårt att sia om hur arbetsmarknaden kommer att se ut flera år i framtiden. Men enligt de flesta analyser kommer bristen på yrkesutbildad arbetskraft att öka kraftigt inom många av de yrkesinriktningar som ges på gymnasiet.

Däremot vet vi hur historien ser ut. Vi vet att det finns stora skillnader både inom och mellan gymnasieutbildningar.

Av de elever i Västerbotten som gick ut från VVS- och fastighetsprogrammet och fordons- och transportprogrammet 2015 var 83 respektive 74 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden tre år senare.

Från naturvetenskapsprogrammet studerade 65 procent på högskolan. Från samhällsvetenskapsprogrammet var det endast drygt 40 procent som gjorde det.

På många sätt är en ung persons möjligheter är oändliga. Det är bra. Men det är inte säkert att den känslan underlättar själva gymnasievalet.

Kommunerna måste säkerställa att det finns bra och lättillgänglig information så att elever och föräldrar enkelt kan ta del av utbildningarnas resultat och jämföra deras kvalitet.

Att vi har ett kraftigt underskott på yrkesutbildad arbetskraft beror delvis på att elevernas efterfrågan på dessa utbildningar minskar – från en från början för låg nivå.

En viktig uppgift för skolpolitiken är att öka attraktiviteten i yrkesprogrammen.

Företagen i Västerbotten måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens.

Den utbildningsbakgrund som de allra flest företag efterfrågar är en gymnasial yrkesutbildning.

En gymnasievalsperiod är en alldeles utmärkt tid för en kommun att fundera på hur utbildningsutbudet matchar mot företagens rekryteringsbehov.