Fler administratörer gör inte vården bättre

I Region Västerbotten har byråkrati och administration fått en överdriven betydelse. Under de senaste tio åren har den patientnära delen av vården fått stå tillbaka för en växande andel administrativa tjänster och byråkratisk överbyggnad.

Skribenterna anser att det behövs mindre administratörer och mer vårdepersonal inom sjukvården.

Skribenterna anser att det behövs mindre administratörer och mer vårdepersonal inom sjukvården.

Foto: Kollage

Debatt2024-07-22 04:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vårdanställdas möjligheter att göra karriär går idag genom att söka sig bort från vårdgolvet till att jobba inom olika projekt, som chef, eller inom annan administration. Mellan 2019 och 2023 har antalet administratörer (ej medicinska sekreterare), handläggare och ledning ökat med 159 tjänster, medan antalet läkare har minskat med 17. Om vi inkluderar sjuksköterskor och barnmorskor handlar det om 120 färre medarbetare inom vården. Sammanfattningsvis har överbyggnaden vuxit, medan de vårdnära yrkesgrupperna har minskat. Detta kombineras med uttalanden från ansvariga socialdemokratiska politiker om att ingen administrativ personal ska tvingas sluta. Utvecklingen är alarmerande och utgör ett tydligt bevis på att s-styret av regionen helt har tappat kontrollen över styrning och ledning.

Administrativa åtgärder kan stödja och förbättra vårdprocesserna genom att effektivisera arbetsflöden, hantera resurser och säkerställa att riktlinjer och regler följs. Det kräver dock att stödresurserna är rätt utformade och efterfrågade av de som faktiskt ska möta patienterna. Vårdpersonalen känner sig idag maktlösa och frustrerade över att inte kunna ge den vård som de anser vara nödvändig på grund av resursbrist. Regionen måste hitta en balans där administrativa processer stödjer och effektiviserar vården utan att bli ett hinder för den direkta patientvården.

Det är inte helt ovanligt att det kan vara överbeläggningar på länets sjukhus motsvarande två till tre vårdsalar. En bidragande orsak till det är givetvis att antalet vårdplatser har minskat med 30 procent de senaste tio åren.

Regionen måste tillbaka till att prioritera kärnverksamheten före administrationen för att kunna minska köerna och det gigantiska ekonomiska underskottet. Vi Moderater är fast övertygade om att beslut måste fattas av de som arbetar direkt med patienterna och inte centralt av administratörer. För att få en trygg hälso- och sjukvård i hela länet måste vårdpersonalen trivas och få en god arbetsmiljö med tid för forskning. Därför behöver de politiska prioriteringarna styras bort från att göda byråkratin till att stärka vårdens kärnuppdrag. 

Nicklas Sandström (M), Regionråd

Ulf Wahllöf (M), Ledamot i regionfullmäktige