I somras kom EU:s ledare överens om en ny budget och ett gigantiskt återhämtningspaket.
Detta återhämtningspaketet innebär att Sveriges årliga avgift till EU höjs med cirka fem miljarder kronor. Det är fem miljarder som betalas av svenska skattebetalare. Merparten skänks bort till andra länder.
Inför det senaste valet till Europaparlamentet gick nästan alla riksdagspartier till val på att hålla EU:s budget nere, och att Sveriges medlemsavgift till EU ska vara låg.
I samband med den föreslagna avgiftshöjningen var det helt plötsligt bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som sa nej. Moderaterna och Kristdemokraterna släppte å sin sid igenom allt med illa underbyggda förklaringar.
Deras tidigare vurm för att hålla Sveriges EU-avgift låg verkar med andra ord bara ha varit ett spel för galleriet.
Tack vare EU får vårt näringsliv och samhälle tillgång till den fria marknaden. Men en fri marknad ska inte kosta någonting alls. Frihandel mellan två länder leder till större välstånd för båda. Utan att parterna tvingas skänka pengar till varandra.
Det enda argument som anförs för Sveriges ja till återhämtningsfonden är att vi behöver hjälpa andra ekonomier för att de ska ha råd att importera varor och tjänster från Sverige.
Det är dock varken en särskilt rimlig eller hållbar modell att ge bort pengar med en förhoppning om att vi kanske kan få tillbaka dessa i framtiden.
Sverigedemokraterna har länge varit mycket kritiska till EU. Nu är det upp till de övriga partierna att en gång för alla förklara varför man bland annat anser att en avgift på 45 miljarder kronor per år är berättigad.
Förslagen kring Sveriges medlemsavgift och återhämtningsfonden är inte beslutade ännu.
Men redan nu ser det ut som att nästan alla europaparlamentariker från övriga riksdagspartier kommer att stödja uppgörelsen när den väl blir aktuell.
Det är minst sagt bekymrande att en majoritet av de svenska riksdagspartierna är villiga att skänka bort de svenska skattebetalarnas pengar så lättvindigt.