Ett livskraftigt jordbruk ger starkare svensk beredskap

Ett konkurrenskraftigt jordbruk, med högre inhemsk produktion, minskar vår sårbarhet ur ett totalförsvarsperspektiv.

Debatt 12 juni 2020 10:20
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronapandemin har tydliggjort allvarliga brister i Sveriges beredskap.

De stora lager landet hade under det kalla krigets dagar finns inte längre kvar.

Nu måste regeringen prioritera arbetet med att trygga livsmedelsberedskapen.

En central del i det arbetet är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft för att öka den inhemska produktionen.

Vårsådden var utom fara. Tillräckligt med växtnäring och växtskyddsmedel importerades innan krisen.

Branschföreträdare larmar dock om svårigheter med att rekrytera tillräckligt med utländsk säsongsarbetskraft.

Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel är bland de lägsta i Europa. Den fortsätter dessutom att sjunka på grund av dålig lönsamhet för svenska lantbrukare.

Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk, med högre inhemsk produktion, minskar vår sårbarhet ur ett totalförsvarsperspektiv. Regelförenklingar, sänkta drivmedelskostnader, stärkt ägande- och brukanderätt, upphandlingar som inte missgynnar svenska producenter och enhetliga och höga miljö- och djurskyddskrav inom EU är viktiga åtgärder.

Det finns skäl att lära av Finlands beredskapsplanering avseende livsmedel.

Vissa strategiska varor bör finnas i omsättningslager, särskilt sådana varor som inte kan säkras genom leveranser från utländska leverantörer eller som inte kan produceras inom landet.

Regeringen har agerat saktfärdigt i återuppbyggnaden av det civila försvaret. De svagheter i Sveriges beredskap som uppenbarats under den rådande krisen måste rättas till omgående.

Vi moderater kommer därför att prioritera ökad konkurrenskraft för svenskt jordbruk och större resurser till det svenska totalförsvaret för en stark livsmedelsberedskap.


Ämnen du kan följa