En vision och ouppfyllda löften räddar inga liv

Regeringen saknar svar på hur visionen ska nås. De nya insatserna och åtgärderna lyser med sin frånvaro i regeringens strategi.

En person med beroendesjukdom söker i regel hjälp för sitt beroende när det finns motivation. Då måste samhället snabbt möta upp med vård och behandling, skriver bland andra Nicklas Sandström (M), oppositionsråd, Region Västerbotten.

En person med beroendesjukdom söker i regel hjälp för sitt beroende när det finns motivation. Då måste samhället snabbt möta upp med vård och behandling, skriver bland andra Nicklas Sandström (M), oppositionsråd, Region Västerbotten.

Foto: Matilde Campodonico/AP Photo/TT

Debatt2021-05-09 14:22
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är skyhög.

Varje år dör omkring 900 personer i läkemedels- eller narkotikaförgiftningar. Det är mer än tre gånger så många som dör i trafiken.

Sett över tid går utvecklingen avseende narkotika i fel riktning, konstaterar regeringen i sin nyligen överlämnade proposition till riksdagen med förslag om en förnyad ANDTS-strategi, en förkortning av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) har Sverige nu Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet.

Mot denna oerhört allvarliga bakgrund fattade en enig riksdag i fjol beslut om att uppmana regeringen att ta fram en nollvision när det gäller de narkotikarelaterade dödsfallen.

I regeringens förslag till förnyad ANDTS-strategi finns en sådan med: ingen ska dö till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftning.

Men regeringen saknar svar på hur visionen ska nås. De nya insatserna och åtgärderna lyser med sin frånvaro i regeringens strategi.

Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Ett annat exempel på den passivitet och avsaknad av handlingskraft är det rödgröna styret i Region Västerbotten.

Redan 2012 motionerade Moderaterna om behovet av att inrätta ett beroendecentrum på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, likt andra universitetssjukhus.

Förslaget handlar inte om att inrätta någon ny verksamhet utan om att samla den befintliga på ett ställe för att nå vinster i from av mer patientcentrerad vård, samverkan mellan personal i kommun och region, och därmed nå ekonomiska samordningsvinster.

Ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatrin, Försäkringskassan, kriminalvården och socialtjänsten, och som endast koncentrerar sig på att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden, skulle minska antalet missbrukare avsevärt och hjälpa många på vägen tillbaka. Trots ett mycket positivt mottagande av professionen har ingenting hänt.

Någonting som förstärker ambitionen är den nu pågående Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08). Den betonar behovet av integrerade verksamheter kring personer med samsjuklighet, det vill säga ett missbruk/beroende och en psykiatrisk sjuklighet. Den menar vidare att behovet av integrerade verksamheter har starkt stöd i forskning.

Förutom att kraftsamla kring beroendevården, utifrån ett regionalt perspektiv, krävs en effektiv brottsbekämpning och ett metodiskt och strukturerat förebyggande arbete, inklusive ett aktivt arbete för att minska tillgången till narkotika.

Vi måste bekämpa den organiserade brottsligheten som profiterar på andra människors missbruk. Polisen behöver bättre verktyg för att komma åt gängen och straffen för att överlåta narkotika måste skärpas.

Samtidigt behöver det brottsförebyggande arbetet vässas. Vi vet att polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete kan rädda liv, vilket det framgångsrika arbetet med att minska tillgången till fentanylanaloger har visat.

Utöver mönsterbrytande reformer för att stoppa de kriminella gängen krävs ett antal förslag på hur såväl det förebyggande arbetet som beroendevården och det skadereducerande arbetet kan utvecklas och förstärkas. Allt i syfte att rädda liv.

Kartlägg narkotikasituationen och beroendevården

I dag vet vi inte tillräckligt mycket om hur narkotikamissbruket och vårdbehovet ser ut i Sverige. För att kunna dimensionera vården och vidta rätt åtgärder måste vi veta hur den svenska narkotikasituationen ser ut.

På nationell nivå vet vi i dag varken hur många personer som har ett tungt missbruk eller hur många som får så kallad LARO-behandling (= läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende). Det duger inte.

Etablera ett nationellt forskningsorgan

Svensk missbruks- och beroendevård behöver utvecklas och kvalitetssäkras på ett systematiskt vis och områdets olika aktörer behöver mötas. Därför vill vi etablera ett nationellt forskningsorgan för forskning, diskussion och erfarenhetsutbyte.

Utred en förstärkt vårdgaranti för beroendesjukdom

Ett allvarligt problem inom dagens beroendevård är de ofta långa väntetiderna. En person med beroendesjukdom söker i regel hjälp för sitt beroende när det finns motivation. Då måste samhället snabbt möta upp med vård och behandling.

Moderaterna föreslår därför att regeringen ger i uppdrag att utreda en förstärkt vårdgaranti för denna grupp.

Ta fram och genomför en nationell överdosstrategi

Den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall är överdoser. Som del i att uppnå visionen om inga narkotikarelaterade dödsfall bör en svensk nationell överdosstrategi tas fram och genomföras.

En sådan strategi behöver bland annat ta sikte på att öka tillgängligheten till läkemedel som häver överdoser, och till vård och behandling.

En bärande del av en nationell överdosstrategi bör vara att säkra en god efterlevnad av de nationella riktlinjerna. Inspiration kan hämtas från vårt grannland Norge, som målmedvetet arbetat för att minska antalet överdoser bland annat utifrån en nationell överdosstrategi.

Vi kan tyvärr konstatera att Socialdemokraterna såväl nationellt som regionalt står handlingsförlamade i arbetet med att förebygga och undvika dödsfall i beroendevården.

En vision och tomma löften om kraftsamling i beroendevården i Västerbotten räddar inga liv. Nu krävs det handling.