Världens ledare måste höja sina ambitioner för att säkra den biologiska mångfalden och få ett starkt avtal i Kunming, Kina, senare i år.
Mångfalden av liv på jorden minskar snabbare än någonsin i mänsklighetens historia.
De kommande tio åren är kritiska för att styra om i rätt riktning.
I oktober 2010 enades världens länder, inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), om en tioårig strategisk plan för att skydda den biologiska mångfalden och våra ekosystem. Planen innefattar 20 mål, de så kallade Aichimålen.
En rapport som nyligen släpptes av Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen visar att Sverige inte lyckats nå målen.
Visserligen har konkreta insatser genomförts – men de räcker inte.
Läget är akut men inte hopplöst för i år har världens ledare en unik möjlighet att ändra kurs och sätta fart i rätt riktning.
Just nu pågår förhandlingarna om det nya globala ramverket inom CBD. Med nya mål som ska ersätta Aichimålen. Slutförhandlingarna planeras ske i oktober i Kunming.
Det ger en unik möjlighet för världens länder att sätta mer ambitiösa mål och att säkra förutsättningarna för genomförande.
Aldrig tidigare har den biologiska mångfalden legat så högt på den internationella politiska agendan.
Förenta nationerna har utsett 2020-talet till decenniet när ekosystemen ska restaureras och naturen återhämta sig. EU har satt både den biologiska mångfalden och klimatfrågan i fokus för sin nya gröna giv.
Sverige både kan och måste vara en stark och pådrivande kraft för biologisk mångfald internationellt. Sverige bör självklart vara med och ta täten för att driva en ambitiös politik globalt och inom EU, samt genom att visa konkreta åtgärder nationellt.
Världsnaturfonden WWF vill att Sverige driver på för att det nya ramverket inkluderar ett mål om att halvera vårt globala fotavtryck från produktion och konsumtion till 2030.
Världens länder måste hantera drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och sätta mål för den omställning som krävs inom sektorer med stor påverkan på den biologiska mångfalden, som jordbruk, skogsbruk, fiske och infrastruktur.
De största hoten i dag är förlust av livsmiljöer som avskogning och storskalig markomvandling för jordbruk.
Världsnaturfonden WWF vill även se Sverige driva på för mål om att skydda minst 30 procent av land och hav till 2030 i ekologiskt representativa och sammanhängande nätverk av väl förvaltade skyddade områden.
Liksom mål för att stoppa den artförlust som orsakas av människan.
För att lyckas krävs ett starkt ledarskap från högsta politiska nivå och alla delar av regeringen där insatser från samhällets alla sektorer säkerställs. Det måste ske på ett inkluderande sätt där urfolk och lokalsamhällens roll och rättigheter respekteras.
För att stärka förutsättningarna för ett svenskt genomförande vill Världsnaturfonden WWF se en samlad nationell plan för biologisk mångfald – liknande klimathandlingsplanen.
Förlusten av den biologiska mångfalden är en akut risk för näringslivet.
Det bör ligga högt upp på varje styrelses agenda att förstå de ekosystemtjänster man är beroende av i sin verksamhet och arbeta strategiskt med att kartlägga och minska sitt avtryck på biologisk mångfald.
Det globala avtalet för biologisk mångfald måste bli minst lika ambitiöst och omfattande som Parisavtalet för klimatet.
Därför måste Sverige höja både rösten och insatserna för den biologiska mångfalden och bli en pådrivande röst internationellt. Tillsammans med andra länder måste vi ta dessa nödvändiga steg för att reparera vår relation med naturen.
Utan friska ekosystem riskerar vi både framtiden och välfärden.