Det stora hotet är inte en militär invasion

Hur kan det komma sig att Sverige var så oförberett på en epidemi?

Det stora hotet var inte att vi skulle bli invaderade av ett annat land utan av en osynlig mikrob.

Det stora hotet var inte att vi skulle bli invaderade av ett annat land utan av en osynlig mikrob.

Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Debatt2020-06-23 10:40
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För två år sedan skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.

Nu befinner vi oss i en kris. Men det står ingenting om virus eller pandemi.

Hur kan det komma sig att Sverige, i likhet med alla andra länder, var så oförberedda på en epidemi när vi samtidigt vet att epidemier förekommer lika ofta som krig?

Många har varnat för att en ny pandemi skulle utbryta.

Här är några exempel:

- Redan 2005 skrev den amerikanske epidemiologen Michael Osterholm i en utrikespolitisk tidskrift: ”Tiden håller på att rinna ut för att förbereda oss för nästa pandemi.” Han avslutade med att undra vilken dom som kommer att falla på de som ansvarar för folkhälsan och hur ”de förberedde världen för den katastrof de blivit varnade för.”

- 2015 uttalade sig datorpionjären och filantropen Bill Gates i ämnet: ”Om något kommer att döda tio miljoner människor de närmaste decennierna så är det snarare ett mycket smittsamt virus än ett krig. Inte missiler utan mikrober. En del av förklaringen är att vi har investerat väldigt mycket i kärnvapenavskräckning och mycket lite i ett system för att förhindra en epidemi.”

- I september 2019 presenterades rapporten ”A world at risk” under ledning av Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland (Arbeiderpartiet). Rapporten, som var beställd av Världsbanken och Världshälsoorganisationen WHO, framhöll att sannolikheten för att en pandemi skulle uppkomma var mycket stor. Man varnade för att den skulle inte bara drabba människors hälsa utan även strukturer i samhället.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades 2009 och ska ansvara för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Enligt MSB handlar civilt försvar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. MSB har uppenbarligen – trots varningar – inte sett det som sin uppgift att skydda och förbereda samhället för pandemier.

Nu ser vi vad som händer. Även hälsovårdsmyndigheten verkar ha blivit tagen på sängen.

Under de senaste åren har hoten mot det svenska samhället framför allt framförts av företrädare för krigsmakten. De har pekat på att Sverige befinner sig i ett mer utsatt läge på grund av ett allt aggressivare och militärt upprustat Ryssland.

Därför har alla politiska partier varit överens om att satsa enorma summor på försvaret. Sedan 2016 har försvarsbudgeten ökats väsentligt och ska enligt riksdagen uppgå till 84 miljarder kronor 2025.

Det betyder att försvarsbudgeten mer än fördubblas under en tioårsperiod.

Det finns uttalanden om att denna summa inte räcker till det som politikerna beslutat om. Försvarsmakten anser således att den enorma ökningen inte är tillräcklig, att de behöver 60 miljarder kronor till.

Med anledning av coronakrisen tillkommer dessutom krav på investeringar i det civila försvaret på 55 miljarder kronor under åren 2021–2025.

Om detta skulle bli verklighet betyder det att totalförsvarets budget ökar från 40 miljarder till över 200 miljarder kronor.

Det är uppenbart att det stora hotet inte var att vi skulle bli invaderade av ett annat land utan av en osynlig mikrob.

Beredskapen för denna pandemi var – trots varningar från forskare – mycket begränsad.

Beredskapslager med bland annat skyddsmasker har bränts upp och tillgången till nödvändiga läkemedel är inte säkrad, inte minst på grund av privatiseringen av apoteken.

Äldreomsorgens organisering är en annan akilleshäl i den nuvarande krisen.

Jag hoppas att vi har lärt oss någonting när denna förfärliga pandemi, som påverkar hela vårt samhälle, är över.

Det stora hotet är inte en militär invasion. Det är den klimatkris som vi befinner oss i, men som nu fått träda tillbaka i debatten på grund av allt fokus på virus. Sist men inte minst kärnvapenupprustningen som hotar oss alla.

Den amerikanske professorn Jared Diamonds har granskat hur länder hanterat kriser genom historien. Han menar att de stora existentiella hoten mot mänskligheten är kärnvapenkrig och klimatförändringar.

Coronakrisen har förutom allt mänskligt lidande påverkat hela samhällsstrukturen. Det har krävt och kommer fortsatt att kräva enorma ekonomiska bistånd från staten.

När epidemin är över för denna gång kommer det att krävas satsningar på att bygga upp samhället.

Då är det dags att ta de reella hoten på allvar.

Då kan vi inte satsa fantasisummor på militär verksamhet.

Klimatförändringar och pandemier kan inte stoppas med vapen.