Världsnaturfonden WWF:s rapport ”Living Planet Report 2020”, som granskar tillståndet på planeten, visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt minskat med 68 procent sedan 1970.

Det har skett på mindre än 50 år, blott ett ögonblick jämfört med de miljontals år som många av arterna levt på jorden.

Vi förlorar djurlivet i en takt som gör att forskarna tror att vi är på väg in i det sjätte massutdöendet. Det senaste var när de stora dinosaurierna dog ut för cirka 65 miljoner år sedan.

Skillnaden är att det massutdöende vi riskerar att vara på väg in i är orsakat av mänsklig aktivitet. ”Living Planet Report 2020” visar hur mänsklighetens ökande förstörelse av naturen får katastrofala konsekvenser.

Några av de största orsakerna till den kraftiga nedgången av biologisk mångfald är ett ohållbart jordbruk, avskogning och handel med vilda djur. Det är orsaker som också bidrar till att sjukdomar som covid-19 sprids från djur till människor.

Utan en rik biologisk mångfald, som ger livskraftiga ekosystem, riskerar vi både hälsa, jobb och en hållbar ekonomi.

En välmående natur ger oss frisk luft, rent dricksvatten och skydd mot naturkatastrofer. Den ger oss också jord att bruka, bin som pollinerar grödor, mediciner som kan utvinnas ur en frodig regnskog eller djupa hav.

Ändå utvinner vi och konsumerar mer än vad jordens förnybara resurser hinner återskapa. Till exempel är 90 procent av all matfisk överfiskad eller fiskad till sin gräns.

I Sverige finns få opåverkade livsmiljöer. Det går bra för vissa däggdjur och rovfåglar, men sämre för skalbaggar, fjärilar, mossor och flera fågelarter.

Klimatförändringarna har fått större betydelse den senaste tiden, men främst är det avverkningen av skog och igenväxningen av jordbrukslandskapet som spelat störst roll för nedgången av djur och växter.

SLU Artdatabanken (Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala) har i år rödlistat 21,8 procent av de bedömda svenska arterna, vilket är en ökning jämfört med förra rödlistan 2015.

Den globala ekonomiska tillväxten under de senaste 50 åren har förändrat vår värld totalt.

Hälsan, utbildningsnivån och levnadsstandarden har förbättrats för många människor, men resursanvändningen är fortfarande väldigt ojämnt fördelad.

Samtidigt pressas naturen som vår välfärd är beroende av allt mer med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald som konsekvens. Om vi inte ändrar kurs riskerar vi att tillintetgöra mycket av det vi byggt upp.

Men loppet är inte kört. Det finns lösningar.

Vi behöver kraftfulla politiska beslut för att kunna skydda och nyttja naturen på ett hållbart sätt.

Det behövs en utveckling där naturen hinner återhämta sig så att vi kan få ökad hälsa, hållbara jobb och livskraftiga ekonomier inom ramen för vad planeten långsiktigt klarar av.

Världsnaturfonden WWF uppmanar regeringen att:

- Driva på för hög ambition i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald, inklusive mätbara mål om att effektivt skydda 30 procent av land och hav, stoppa förlusten av arter och halvera vårt fotavtryck från konsumtion och produktion.

- Agera för genomförande fullt ut av EU:s 2030 strategi för biologisk mångfald.

- Vara förebild globalt genom att säkra den biologiska mångfalden i Sverige.

- Besluta om nationella mål om att effektivt skydda 30 procent av land och hav och öka insatserna för att återskapa livsmiljöer.

- Politiken inom skog, jordbruk och fiske måste utformas så att den biologiska mångfalden nyttjas hållbart. Sverige måste också vidta åtgärder så att vi når de nationella miljömålen.

Med djärvare och mer ambitiösa beslut, samt en medveten omställning till exempelvis produktion och konsumtion av mat, går det att bromsa och efter hand vända den snabba förlusten av biologisk mångfald.

För vår egen skull, och inte minst för framtida generationer.