För en tid sedan presenterades EU:s skogsstrategi.
I många fall är det bra med gemensamma strategier. Men här barkar det fullständigt åt skogen.
Det är feltänkt att Sverige ska tvingas undernyttja skogen, en av våra främsta resurser för att kompensera för andra EU-länders utsläpp. Det resulterar på lång sikt i mer skada än nytta för miljön. Dessutom sker det på bekostnad av många svenska arbetstillfällen.
Vi ser tre allvarliga problem med strategin.
Det mest alarmerande är att EU är inne på ett område där unionen saknar befogenheter.
Vi har både i EU:s miljösatsning ”gröna given” och i Parisavtalet kommit överens om att vi har ett gemensamt ansvar för klimat och miljö och att gemensamma mål behövs. Här använder EU-kommissionen miljömålen som en ursäkt för att likafullt detaljreglera den svenska skogen.
Ett exempel som skulle slå hårt mot Sverige är förslaget om att begränsa eller helt stoppa avverkning i vissa områden. Vi behöver skydda skog, men vilken skog som ska skyddas beslutar vi bäst om i Sverige.
För det andra adresseras knappt skogens möjligheter ur ett miljöperspektiv. Biobaserade produkter från skogen är en del av lösningen på den klimatutmaning vi står inför – inte en del av problemet.
Trä binder kol både när det växer och när det används. När man bygger med trä ersätter man dessutom andra material som framställs med betydligt större påfrestningar på miljön.
En förståelse för vikten av att använda hela trädet saknas helt i strategin. Innovation med trä är en viktig del i att minska vårt klimatavtryck.
Det tredje problemet är att strategin ger felaktiga signaler till svensk skogsindustri och de som arbetar i den. EU:s besked är tydligt: skog ska bevaras. Blir det verklighet hotas många arbetstillfällen och klimatarbetet försvåras.
I dag sysselsätter skogsindustrin över hundratusen personer. Det är arbeten som finns där de behövs som mest, i landets mer glesbefolkade delar.
Det räcker inte med att skogen ger arbetstillfällen. Det behövs hållbara arbetsvillkor för alla anställda i skogsindustrin.
EU:s jordbrukspolitik satte nyligen större fokus på schyssta arbetsförhållanden. Det borde också skogsstrategin göra. Den borde innehålla förslag på att skärpa EU-regler för att förhindra och få bort oseriöst företagande.
Tiden att ta i trä och hoppas på det bästa är förbi. Vi behöver se skogens möjligheter att bidra till klimatarbetet, inte en strategi som detaljreglerar och hindrar hållbart skogsbruk.