Den statliga finansieringen har alltid varit en viktig del i offentlig sektor. Det är den vägen vi omfördelar mellan olika delar av landet, mellan generationerna, mellan rika och fattiga, mellan män och kvinnor. Vid millennieskiftet kom varannan skattekrona från staten, men sedan har det minskat år efter år och är nu en tredjedel. Mellanskillnaden täcks upp av kommuner och regioner, men framför allt deras anställda i sin vardag på arbetet.

Konsekvensen blir en sjukvård där personalen har att jobba mot ständigt högre krav i en allt tuffare arbetsmiljö. Sjukvården lider idag av en personalbrist som kan vara rent livsfarlig för patienterna. När IVO granskade 27 akutsjukhus kom inget undan anmärkning om bristande bemanning.

Inför budgetpropositionen för 2023 skickade Sveriges kommuner och regioner en vädjan till regeringen. De skrev att de behövde kraftiga tillskott för att klara de ökade kostnader som följer av bland annat stigande priser och att vi blir äldre. Men regeringen och SD gav dem inte i närheten av det som behövdes. I år budgeterar 17 av 21 regioner att gå med underskott, Region Västerbotten är en av dem. När regeringen och SD nu presenterade sin vårbudget för 2024 kom inga nya pengar alls.

Vi i Vänsterpartiet prioriterar annorlunda. I Vänsterpartiets vårbudgetmotion föreslås ett statligt räddningspaket för sjukvården. Det innehåller följande:

• Vi vill satsa 8 miljarder på regionerna under 2023.
• Vi kräver att landets kommuner och regioner före sommaren får besked om en lägsta nivå för statsbidrag i höstens budgetproposition.
• Låt kommuner och regioner, tillfälligt eller tillsvidare, använda riktade medel som generella.
• Staten måste garantera långsiktiga förutsättningar för kommuner och regioner – indexera statsbidragen så de följer kostnadsutvecklingen.

De 8 miljarder Vänsterpartiet föreslår till regionerna för 2023 motsvarar lönekostnaden för ungefär 300 anställda i Region Västerbotten.

Vi vill rädda sjukvården, inte slå undan benen i ett redan svårt läge.