På samma sätt som kollektivavtal förhandlas om och utvecklas måste även delar av arbetsrätten kunna förändras.

Men steg mot ökad flexibilitet för företagen måste mötas med likvärdiga steg som ger löntagarna ökad trygghet. Balansen mellan parterna på arbetsmarknaden kommer aldrig att rubbas åt fel håll så länge vi socialdemokrater är med och styr.

Vi är medvetna om att det finns både olika och starka åsikter om det januariavtal som vårt parti förhandlat fram med våra samarbetspartier. Inte minst finns det synpunkter på det område som rör arbetsrätten.

Det har vi respekt för. Samtidigt är det viktigt att säga att om vi socialdemokrater fick bestämma skulle vi helst av allt vilja att löntagarna fick mer att säga till om. Men vi har inte de röster som krävs för en politik med den inriktningen.

Genom överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna har vi säkrat en arbetsrätt där en grundläggande maktbalans mellan fack och arbetsgivare upprätthålls. För oss socialdemokrater är detta centralt.

Mot oss står den stora majoritet i riksdagen som vill annorlunda.

Enligt läckta förhandlingsutkast från regeringsförhandlingarna hösten 2018 vet vi att en moderatledd regering hade reformerat både turordningsreglerna och saklig grund vid uppsägning av personliga skäl.

Detta utan att parterna hade getts möjlighet att förhandla om det, och utan några som helst ambitioner att balansen mellan parterna skulle upprätthållas.

För en tid sedan behandlade riksdagen motioner på det arbetsmarknadspolitiska området. Där framgår det tydligt vad alternativet till januariavtalet hade varit: ett högerkonservativt block i regeringsställning hade gjort stor åverkan på arbetsrätten. De stora förlorarna på det skulle vara Sveriges löntagare.

Arbetsrätten kommer att förändras. Men vi socialdemokrater ser helst att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens. Gör de inte det väntar tuffa politiska förhandlingar i höst.

Vi vill därför vara tydliga: I januariöverenskommelsen står det att balansen på arbetsmarknaden ska bibehållas.

Den utredning om LAS som nyligen presenterades lever inte upp till detta grundläggande krav.

Därmed kan utredningens förslag, så som det är formulerat nu, aldrig bli ett skarpt lagförslag. Åtminstone inte så länge vi har en socialdemokratiskt ledd regering.