Vid det här laget vet vi tillräckligt.

När FN:s klimatpanel presenterade sin senaste rapport i augusti bekräftades de tidigare forskningsresultaten med obehaglig skärpa: klimatförändringarna hotar på allvar livet på jorden.

Med dagens utsläppstakt riskerar världen att förbruka resten av det mycket begränsade kvarvarande utsläppsutrymmet inom bara sju–åtta år. Det är alltså utifrån detta klimatnödläge vi har att agera.

Vi menar därför att Skellefteå kommun omedelbart behöver kraftsamla för att bidra till klimatomställningen och se till att minska kommunens utsläpp.

En central fråga är Skellefteå Airport. Enligt en rapport från Chalmers var utsläppen från svenskarnas flygande – före pandemin – ungefär lika stora som utsläppen från personbilstrafiken.

Flygutsläppen per svensk invånare är dessutom cirka fem gånger högre än det globala genomsnittet.

Det är trots allt positivt att flygplatsen ägs av kommunen, eftersom makten över verksamheten ligger i de folkvaldas händer. Genom ägandet kan alltså kommunen effektivt reducera de utsläpp som genereras.

Kommunen tar dock inte sitt ansvar. I stället för att verka för minskade utsläpp bidrar man till att förvärra klimatkrisen genom att subventionera flygplatsen och stimulera både inrikes och utrikes flygtrafik.

En politik helt bortom sans och förnuft med tanke på rådande klimatnödläge. Kommunen måste på alla tänkbara sätt påskynda omställningen från det koldioxidstinna flyget till en mindre klimatbelastande Norrbotniabanan.

Att som Skellefteå flygplats påstår sig vara ”en av världens första fossilfria flygplatser” är att slå gröna dunster i allmänheten. Det ger intrycket av att flyget inte genererar utsläpp överhuvudtaget.

I själva verket är det, enligt en rapport kommunen själv beställt, den näst största utsläppsfaktorn efter Rönnskärsverken och värmeverket på Hedensbyn. Visst är det bra om underhållet inte drivs av fossil energi men det är ju trots allt flygplanens utsläpp som är det centrala.

Skellefteås politiker saknar varken kunskap eller verktyg för att minska utsläppen. Som ägare kan de verka för att snabbt reducera antalet avgångar och avveckla chartertrafiken.

Det kräver dock att man inte spelar på populistiska strängar, hänger sig åt tekniska önskedrömmar eller låter kortsiktiga ekonomiska vinster överordnas vårt enda jordklots ekologiska balans. Vi hoppas att våra folkvalda har modet att ta de beslut som krävs.