För att skynda på klimatomställningen måste vi få med oss dem som i dag är tveksamma.
De som drar på sig gula västar, de som drar igång en namninsamling mot vindkraftverk, som protesterar mot en vegetarisk dag i skolan eller reagerar på annat som provocerar och utmanar i vardagen.
Men också de som vill delta, men som tycker det är krångligt att källsortera eller att boka en utrikes tågresa.
Oavsett vad du äter till middag, hur dina transporter ser ut eller vad ditt arbete går ut på så kommer din vardag att förändras när vi ställer om i linje med klimatmålen.
Vad ser du fram emot?
Vad vill du inte vara med om?
Vad känns lätt, svårt, självklart, omöjligt?
Var går gränsen för våra uppoffringar?
Vad känns inte ens som en uppoffring?
Kring detta vet vi för lite. Det finns studier och forskningsrapporter. Vi kan studera beteenden i butik och vid materialåtervinningen, vi kan tolka opinionsundersökningar.
Men vi saknar samlad, neutral kunskap om vad medborgarna tycker.
Hela Finlands vuxna befolkning har fått en klimatenkät från staten. Under en månad ska de besvara vardagsrelaterade frågor om transport, boende och mat.
Vinsten är dubbel: Beslutsfattarna får bättre underlag för att utforma en effektiv klimatpolitik med en mix av piska och morot, information och förbud. Ämnena och frågorna skapar också i sig klimatengagemang och diskussion.
Genom att svara på enkäten är finländarna med och skapar lösningen. De identifierar hur utsläppen kan minskas effektivt och rättvist så att omställningen tar fart.
Vad som är rättvist är subjektivt. Du och jag är säkert inte helt eniga. Oenigheten är stor mellan generationer, mellan olika delar av världen, mellan olika inkomstskikt och familjeförhållanden.
Därför är det värdefullt att få många svar på frågan har klimatmålen ska nås.
Den finska enkäten listar åtgärder som de svarande får klassa som acceptabla eller inte. Den som vill kan komplettera med personliga åsikter.
På så sätt blir fler lyssnade på – samtidigt som de styrande i Finland binder sig vid rodret.
Tar de inte till sig svaren, tappar de i trovärdighet.
Att fråga befolkningen kompletterar Förenta nationernas utvecklingsprograms (UNDP) nya, rekordstora undersökning om inställningen till global uppvärmning ”People’s climate vote”.
1,2 miljoner människor från 50 länder deltog. 64 procent av dem anser att vi befinner oss i ett klimatnödläge; 69 procent av de under 18 år och 79 procent av de unga svenskarna.
När detta kompletteras med fördjupade nationella undersökningar har vi en solid grund för en kraftfull och långtgående klimatpolitik.
Några av oss är redan med och påverkar så gott vi kan.
Men vår tids stora ödesfråga förtjänar ett mycket bredare deltagande.
”Vill de något så får de väl höra av sig”, kan man tycka.
Och just det bör politiken göra. Det är dags att våga fråga.