Antalet visstidsanställda inom omsorgen av äldre, och/eller de med funktionsnedsättning, är enligt Sveriges kommuner och regioner 26 procent.
Synen på hur vi ska lösa det skiljer sig åt.
Att förändra lagstiftningen, och ta bort den extremt stora möjligheten att erbjuda otrygga anställningar, borde vara det naturliga.
Det finns dock andra förslag till lösning. Kristdemokraterna presenterade för en tid sedan ett förslag som går ut på att företagen skulle få bidrag för att tillsvidareanställa.
Lagen om anställningsskydd kom till för att säkerställa att arbetsgivaren inte godtyckligt, och hur som helst, skulle kunna avsluta en anställning. De skulle krävas saklig grund eller arbetsbrist för att kunna säga upp en anställd.
Det var en bra lag som skapade ordning och reda och balanserade maktförhållandet på arbetsmarknaden. Vikariat fanns ju som anställningsform om någon var borta. Provanställning om det finns en osäkerhet kring den man vill anställa.
Fram till 2006 fanns det en jämvikt och okynnesanvändning av visstidsanställningar kunde stävjas om arbetsgivarna försökte utnyttja sina anställda. Fackliga organisationer kunde kräva att deras medlemmar fick en tillsvidareanställningar.
2006 förändrades detta av den dåvarande borgerliga alliansen. De införde mer flexibilitet för arbetsgivarna. De fick möjlighet att tidsbegränsa en anställning fritt upp till fem år.
Resultatet av denna lagstiftning har Kommunal och andra fackförbund påtalat under många år. Andelen visstidsanställningar ökade dramatiskt och ligger nu inom omsorgen på i genomsnitt 26 procent, över 40 hos vissa arbetsgivare.
I verksamheter som har stora rekryteringsbehov av undersköterskor, vårdbiträden, skötare, stödassistenter och personliga assistenter vill nu Kristdemokraterna ge bidrag till företagen så att de ska tillsvidareanställa krisens hjältar, som KD uttrycker det i förslaget.
Jag har två förslag på hur vi ska kunna spara den miljarden för skattebetalarna:
Ändra lagstiftningen och ta bort möjligheten att låta arbetsgivare fritt visstidsanställa.
Skrota den utredning som nu pågår, och som är en del av januariöverenskommelsen. Coronakrisen visar att den flexibilitet som många efterfrågar inte fungerar när det är trygghet som efterfrågas och behövs.
Krisens hjältar behöver trygghet – nu och i framtiden.