Demokrati, som ju ordagrant betyder folkstyre eller folkvälde, är en etikett som till synes alla makthavare i dag vill klistra på sitt politiska system, allt ifrån kommunistpartidiktaturen till arvmonarkin. Nordkorea, som lyckats förena dessa båda ytterligheter, framhäver i sitt officiella namn trefalt att det är folket som har makten: Demokratiska Folk-Republiken Korea. Det borde då vara världens mest demokratiska land.
I Sverige firades nyligen officiellt att det var hundra år sedan demokrati infördes. Man syftade på att även kvinnor fick rösta från 1921. Något fullfjädrat folkstyre innebar det dock inte, inte ens rösträtt för alla vuxna medborgare. Rösträtten utvidgades till fler 1937 och 1945, men det dröjde ända till 1991 innan alla kunde rösta. Fram till 1933 måste man nå upp till viss inkomst eller förmögenhet för att kunna bli vald till riksdagens första kammare.
Men demokrati är mycket mer än både en namnetikett och en metod för beslut och val, där alla har var sin röst och majoriteten segrar. För att ett samhälle ska kunna anses vara demokratiskt måste det leva upp till långt fler villkor:
Erkännande av varje människas fulla värdighet. Alla samhällsmedlemmars likställdhet. Grundläggande mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. Varje samhällsmedlems ansvarstagande för sina skyldigheter. Den offentliga verksamheten inriktad på att tillgodose skäliga intressen för alla samhällsmedlemmar. Beslutsformer för att omsätta folkets vilja. Respekt för minoriteter. Tolerans för majoritetsbeslut, Möjligheter för varje samhällsmedlem att delta i politiska processer och påverka politiska beslut. En politisk debatt med sakligt, konstruktivt och respektfullt åsiktsutbyte. Fria val där alla får rösta och kandidera på lika villkor. Lagstyre och rättssäkerhet med regler som gäller lika för alla. Effektivitet i genomförande av det som beslutats politiskt. Självständiga förvaltningsmyndigheter. Oberoende domstolar. Saklig och opartisk tillsättning av offentliga tjänster. Personligt ansvar för var och en som har offentligt uppdrag eller tjänst. Oberoende kontroll och ansvarsutkrävande av dem som utövar offentlig makt. Fri tillgång till information inom offentligt beslutad och finansierad verksamhet. Oberoende medier. Utbildning för att varje samhällsmedlem ska kunna spela sin roll i demokratin. Det politiska systemets funktioner underställda folket och oberoende av varandra. Det politiska systemets utformning beslutad av folket. Med mera.
Sverige rangordnas som ett av de mest demokratiska länderna i världen, tillsammans med övriga Norden. Men det finns möjlighet att göra det politiska systemet ännu mer demokratiskt. Var och en av de nämnda beståndsdelarna i en demokrati kan utvecklas. Inte minst skulle den svenska demokratin behöva mer av folklig delaktighet. I dag framstår medborgarens roll i folkstyret snarare som åskådarens än medspelarens. Det har också visat sig vara anmärkningsvärt enkelt att ändra den svenska grundlagen och då till och med på kort tid helt avskaffa demokratin.
Det är upplagt för en ny demokratirörelse, som engagerar alla invånare i frågan: Hur kan vi öka och stärka demokratin i Sverige? Vi kan både hämta inspiration från andra västländer, som i vissa avseenden kommit längre än vi, och vara uppfinningsrika för att skapa lösningar som är mer demokratiska än vad någon hittills prövat.
Tillsammans kan vi åstadkomma ett demokratiskt genombrott 2.0, ett sekel efter det förra.
Per Andersson, statsvetare och debattör, Helsingborg