De digitala vårdapparna är långtifrån gratis

I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent sedan 2019.

Debatt 6 april 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Digitala vårdappar kan tyckas vara gratis för regionen för dig som användare.

Men de kostar regionerna miljontals kronor årligen.

Förra året ökade användandet av vårdappar som Kry och doktor.se kraftigt.

Marknadsföringen är ofta aggressiv. Apparna utlovar snabb hjälp.

De kan verka vara gratis för regionen för dig som användare. Men de kostar miljontals kronor årligen för regionerna.

Pengar som i slutändan tas från vårdpengen till din egen hälsocentral.

I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent sedan 2019. Förra året låg kostnaderna på 14 miljoner kronor.

Ingenting tyder på att dessa tjänster avlastar hälsocentralerna. Snarare riskerar den fysiska vården att försämras när vårdpengen går till nätläkarbolagen och inte till löner för egen personal.

Nätläkarbolagen har hittat sätt att utnyttja ett system konstruerat för att du ska kunna bli remitterad till ett sjukhus i en annan region, eller kunna söka vård oavsett var i landet du råkar befinna dig i landet. Så kallad utomlänsvård.

Apparna lockar med snabb hjälp vid åkommor som ofta kan lösas med receptfria läkemedel och vila.

Självklart ska du kunna få bra rådgivning snabbt. Men för detta finns 1177.se – en tjänst som både fungerar och utvecklas och där ett samtal kostar din region cirka 80 kronor.

Kraven på ökad digital tillgänglighet ökar och regionen måste kunna matcha de privata vårdapparna med digitala lösningar, till exempel genom utökade funktioner i 1177.se.

I Västra Götalandsregionen vill man från och med nästa år sluta ersätta nätläkare genom att slopa utomlänsersättningen till digital vård. Vi applåderar detta.

Det innebär att ett besök hos privata nätläkare inte längre blir skattesubventionerat.

Det blir allt tydligare att det är nödvändigt om vården i förlängningen ska kunna vara solidariskt finansierad via skatt och först ges till de med störst behov.

Om du som vi tror på vård efter behov, inte storleken på plånboken, behöver vi hjälp med att skapa en fungerande vård och försvara den gemensamma välfärden.


Ämnen du kan följa