Därför behöver vi minska hyrbemanningen

Sjukvården i Västerbotten har 2023 ökat inhyrningen av vårdpersonal och inom många specialiteter är vi beroende av hyrpersonal. Det minskar kontinuiteten och möjligheterna till utveckling av vården och det försämrar arbetsmiljön. Det är inte långsiktigt hållbart.

”Även om bemanningspersonal är en tillgång, särskilt vid arbetstoppar, omställningar och intensiva perioder, så är det väldigt dyrt och kortsiktigt.”

”Även om bemanningspersonal är en tillgång, särskilt vid arbetstoppar, omställningar och intensiva perioder, så är det väldigt dyrt och kortsiktigt.”

Foto: Meek, Tore

Debatt2024-03-15 04:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I nästan alla Sveriges regioner ökade kostnaderna för inhyrd personal i sjukvården under 2023. Detta är inte hållbart i längden och därför har nu alla regioner gått samman i ett hyresavtal med gemensam prissättning, och det är också därför alla regioner, i bred politisk enighet, nu arbetar intensivt med att lägga mindre pengar på hyrpersonal.

Region Västerbotten har i full politisk enighet beslutat att följa den gemensamma upphandlingen och arbetet med att bli oberoende av hyrpersonal. För oss i Region Västerbotten finns en rad viktiga huvudskäl till varför vi måste bli av med hyrberoendet. Det handlar framför allt om kontinuitet och kvalitet i vården för patienterna, arbetsmiljö för våra medarbetare och att ta hand om våra gemensamma skattemedel på ett effektivt sätt. Även de ökade kostnaderna är ett argument, hyrnotan för 2023 var 306 miljoner vilket är mycket men många regioner har det väsentligt tuffare.

· Att minska beroendet av inhyrd personal ökar kontinuiteten för patienterna och kvaliteten i vården som ges. De som besöker sjukvården ska oftare få träffa samma personal. Det innebär en trygghet för patienten att få träffa samma sjuksköterska eller läkare vid upprepade besök.

· Vi måste förbättra arbetsmiljön i sjukvården för att kunna behålla den anställda personal vi har. Det arbetet pågår parallellt med minskningen av hyrpersonal. Det bidrar inte till en god arbetsmiljö att ständigt behöva introducera nya kollegor och att behöva anpassa scheman efter hyrpersonalens önskemål. Som arbetsgivare har vi i regionen även helt andra möjligheter att erbjuda kompetensutveckling och arbetsmiljöförbättringar än bemanningsföretagen. Vi behöver långsiktigt säkra vår kompetensförsörjning och blir ännu attraktivare som arbetsgivare.

· Även om bemanningspersonal är en tillgång, särskilt vid arbetstoppar, omställningar och intensiva perioder, så är det väldigt dyrt och kortsiktigt. Alldeles för dyrt och kortsiktigt för att vi i regionen ska kunna förlita oss på dem i längden och bygga framtida utveckling på – det hade inte varit hållbart i tider av god ekonomi, och det är sannerligen inte hållbart i dagens läge.

Den vanligaste, och viktigaste, invändningen mot vår ambition att minska kostnaderna för hyrbemanning är att det riskerar att drabba patienterna när personalen plötsligt blir färre. Det är en realitet vi står inför. Tillgängligheten kommer med största sannolikhet att bli sämre på kort sikt när vi strävar mot hyroberoende, det ska vi inte blunda för. Men personalen på våra sjukhus och hälsocentraler/sjukstugor gör varje dag avvägningar för att tillgänglighet och patientsäkerheten ska påverkas så lite som möjligt. Även om det finns risker på kort sikt så är det långsiktiga perspektivet som vi måste ha i åtanke. Vi är fast beslutna att nå vårt gemensamma mål om hyroberoende, eftersom vi är övertygade om att det gör vården bättre för invånarna och en bättre arbetsmiljön för våra medarbetare.

Dagens situation är inte hållbar, varken sett till kontinuiteten, kvaliteten, arbetsmiljön eller ekonomin. I längden blir det tryggare för patienterna med fast anställda läkare och sjuksköterskor. Det innebär mindre stress för våra medarbetare att ha fast anställda kollegor och det blir bättre för invånarna när vi lägger mindre av våra skattemedel på dyra hyrnotor.