Nu när snötäcket drar sig undan blottas det som dolts under vintern. Och det är inte vackert.
Fimpar, plastpåsar, batterier, plastkorkar, glasflaskor, plastsugrör. Listan kan göras lång.
Trots att fler och fler blir medvetna om att vår miljö måste värnas bjuder varje vår på en repris av året innan. Skräpet, speciellt plasten försvinner inte. Därför måste fler göra mer och våra barn har en nyckelroll.
I år är det femtonde året som vi på Håll Sverige Rent anordnar Skräpplockardagarna. Målet är högt uppställt: vi siktar på att 900 000 barn och unga minst en gång under mars, april och maj plockar skräp.
Syftet med kampanjen är att påverka nedskräpningen på sikt genom att lägga en grund för bra värderingar och beteenden redan i tidig ålder. Tanken är inte att barn ska plocka skräp för att städa. Det är en pedagogisk aktivitet för att lära dem om skräp och att inte skräpa ner.
När de dessutom ser snabba resultat lär barn sig att deras handlingar kan påverka till det bättre.
Den ökande medvetenheten och engagemanget leder också till ändrade beteenden och attityder.
När barn lär sig om skräp tar de med sig kunskapen och påverkar vårdnadshavare och andra närstående. Många är de barn som med rätta ifrågasätter hur vi vuxna beter oss när det kommer till skräp.
Vi gör därför klokt i att lyssna på barnen om hur de vill att deras närmiljö ska se ut. Och vi gör klokt i att ha koll på grundläggande fakta vad gäller skräp.
Som att det i våra hav flyter omkring mer än 150 miljoner ton plast. Och det bara fylls på. Varje år ökar mängden plast med mellan fem och tretton miljoner ton. Globalt uppskattas 80 procent av skräpet i havet komma från land.
Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet. I de större tätorter där skräpmätningar görs är nästan 65 procent av allt skräp fimpar. Snus kommer på andra plats med 14 procent. Nästan 70 procent av allt skräp på stränder är plast.
Skräpet har en mängd negativa konsekvenser för djur och natur. I havet är det framförallt plasten som är problematisk för sjöfåglar och vattenlevande djur eftersom de kan trassla in sig i den eller tro att plasten är mat.
När deras magar fylls av plast i stället för av riktig mat kan de svälta ihjäl.
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i havet.
Djur på land kan också skadas av skräp. Aluminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden och kan hamna i foder som sedan skadar kor allvarligt. Glassplitter och andra vassa föremål kan också skada djur.
Nu till sommaren kommer EU:s engångsdirektiv för plast att träda ikraft. Ett antal produkter som engångsbestick, tops, plastsugrör och tallrikar i engångsplast förbjuds.
Det är bra men mycket mer måste göras om plast ska förflyttas till historiens skräphög.
Vill vi på allvar bli av med allt skräp är det klokaste vi kan göra att låta våra barn lära sig mer om det.
Vi vill därför uppmana kommuner, pedagoger och vårdnadshavare att erbjuda barn möjligheten att delta i Skräpplockardagarna – som dessutom är en av de mest coronasäkra aktiviteterna i år.
Ska vi få en bättre miljö är det med hjälp av våra barn vi har störst chans att lyckas.
Låt dem därför tidigt lära sig om skräp och var det hör hemma.