Den 17 mars förra året kom Folkhälsomyndighetens första uppmaning om distansarbete.
Dagarna och veckorna som följde ställde många arbetsplatser om till jobb från hemmakontor.
Vad som till en början upplevdes som ett undantag blev ganska snart en ny verklighet.
Där har vi nu befunnit oss i drygt ett år. En stor utmaning för individen, för arbetsgivaren och för folkhälsan.
För de allra flesta av oss är arbetsmiljön rejält förändrad. Vi jobbar kanske mitt i pandemin, eller mestadels vid köksbordet där hemma. Samtidigt är arbetsmiljöansvaret detsamma som före coronapandemin.
Varje arbetsgivare ansvarar för varje medarbetares fysiska och psykiska arbetsmiljö. På många arbetsplatser pågår ett intensivt arbete för att hitta hållbara lösningar. En nyckel till framgång är rörelse.
Redan lite rörelse gör stor skillnad för hur vi mår. Rörelse hänger också tätt ihop med sådant som behövs i arbetslivet: koncentration, kreativitet och återhämtning. Därför bör rörelse bli varje arbetsgivares arbetsmiljöinstrument.
Nyhetsbyrån Reuters rapporterade nyligen att en gemensam vana om 15 minuters promenad om dagen skulle öka produktiviteten världen över med motsvarande 100 miljarder dollar. Att sätta en summa på nyttan gör det hela tydligt.
I pandemitider ställs mycket in. Den motion som brukar komma av sig själv, som när vi tar oss till och från våra arbeten, får svårt att hävda sig. Samtidigt breder skärmtiden och stillasittandet ut sig.
Men så behöver vi inte ha det.
När Friskis & Svettis, via Kantar Sifo, undersökte svenska folkets träningsambitioner uppger 43 procent att de vill röra sig mer. Det är en god grund för en positiv förändring. Mycket är vunnet om rörelseperspektivet förs in i det nya arbetslivet.
Vi rekommenderar därför aktiva rörelsepauser för alla som ökat sitt stillasittande, och rörelse som ett andrum för dem som nu är under extra hög press på arbetsplatsen.
Inför rutiner som gå/stå-möten när och där det är möjligt. Prata om vikten av rörelse och understryk att all rörelse räknas.
Det kommer att löna sig.