I skuggan av covid-19 pågår en tyst pandemi av livsstilsrelaterade sjukdomar.

80–85 procent av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling av kroniska sjukdomar. 90 procent av dem skulle kunna förebyggas, eller förbättras, genom ändrade levnadsvanor, som att äta mer hälsosamt.

Kostnaderna för vård kopplad till ohälsosamma matvanor är höga, 53 miljarder kronor under 2019 enligt Hjärt-Lungfonden.

Vi i föreningarna Frisk mat och Dietisternas riksförbund undrar varför ansvariga politiker och andra beslutsfattare inte gör mer för att hjälpa invånarna att äta bättre. Både för att må bättre och för att slippa bli sjuka.

I Sveriges äldre-, sjukhus- och socialvård serveras 630 000 måltider varje dag, enligt Delfi food.

Med tanke på de enorma summor som varje dag läggs på måltider inom vård och omsorg, och med tanke på att det finns en tydlig koppling mellan matvanor och ohälsa, så borde beslutsfattare verka för höjd status på arbetet med måltider och sjukdomsprevention.

Den mat som serveras i vård och omsorg är inte en paus i verksamheten. Måltiden bör i stället användas som en del i behandling och för att konkret sprida kunskap om bra och hälsosamma matvanor som förebygger livsstilsrelaterade sjukdomar.

För att nå dit vill vi i Frisk mat och Dietisternas riksförbund efterlysa följande fyra punkter från politiken:

- Ställ krav på en tydlig ansvarsfördelning för måltider på sjukhus till en eller flera myndigheter, samt krav på nationella styrdokument kring ansvar, uppföljning och kvalitet på måltider och nutritionsvård inom vård och omsorg.

- Utveckla mål, mätmetoder och ekonomiska underlag avseende effekten för matgästen/patienten samt efterfråga uppföljning avseende nutritionsbehandling och matvanor i vården.

- Ställ högre krav på läkarstudenterna gällande utbildning om sambandet mellan matvanor och hälsa, samt matens betydelse för prevention och behandling av olika sjukdomar.

- Satsa mer på forskning och utveckling kring kost- och nutritionsbehandling vid livsstilsrelaterade sjukdomar.

Måltiden i vården kan naturligtvis inte ensam förbättra matvanorna och hälsan, men den kan bidra till spridning av kostrekommendationer som förebygger sjukdom.

Det är dags för beslutsfattare och måltidsansvariga att visa hur måltiden kan användas för att förebygga sjukdom.