Cykla mer kan innebära miljardvinster för samhället

Sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället flera miljarder kronor årligen.

Ökad cykling är effektivt för att främja fysisk aktivitet. 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar.

Ökad cykling är effektivt för att främja fysisk aktivitet. 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar.

Foto: Jessica Gow/TT Nyhetsbyrån

Debatt2021-06-01 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige är ett av världens mest stillasittande länder.

Men kommunernas stadsplanering kan förbättra folkhälsan och på sikt rädda liv.

Bara sju procent av svenskarna når upp till rekommenderade 2,5 timmars fysisk aktivitet i veckan. Inaktiviteten får allvarliga konsekvenser både för individen och för samhället. Sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar flera miljarder kronor årligen.

Det går att räkna på den samhälls- och hälsoekonomiska vinsten av olika stadsplaneringslösningar. Trots beprövade metoder görs detta sällan i dag. Det leder till att kommuner och regioner missar möjligheten att främja hälsa, och i det längre perspektivet rädda liv.

Ökad cykling är effektivt för att främja fysisk aktivitet. 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar.

För att illustrera nyttan som följer med ökat cyklande har Sweco använt Göteborg som exempel i en kostnadsnyttoanalys baserad på cykling innan och under pandemin.

I Göteborg har cykelresorna ökat från cirka 100 000 resor per dag 2019 till 115 000 resor per dag 2020. Eftersom snittlängden per cykelresa är 4,1 kilometer har cyklandet inneburit en vinst på drygt en miljard kronor under 2020. Mer anmärkningsvärt är att totalt 25 förtida dödsfall har kunnat sparas tack vare den ökade fysiska aktiviteten.

Potentialen i att öka cyklingen är inte unik för Göteborg. Liknande potentialstudier har genomförts i flera svenska städer och regioner.

Det som krävs är att bygga ut cykelnätet. I dag finns en stor cykelskuld vad gäller tillgången till trygg, säker och sammanhängande cykelinfrastruktur. Det innebär att cykeln ofta väljs bort till förmån för bilen.

I dag saknas ett folkhälsoperspektivet i bedömningen av infrastrukturåtgärder. Det innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut. I stället är restiden den avgörande faktorn i samhällsekonomiska transportkalkyler. Det missgynnar cykeln.

Ett mer effektivt sätt att främja cykel är utifrån konceptet ”delad hastighet”, vilket innebär att gång- och cykeltrafikantens hastighet blir normen på en given sträcka i stället för bilens.

Det är dags att folkhälsoperspektivet får stå i centrum i prioriteringen av trafikslag, och att vi låter finansieringen av infrastruktur spegla de mål och visioner som beslutats på regional och kommunal nivå.