Sverige har öppnat upp igen.

Men i fattigare länder är viruset långt ifrån under kontroll – och hungern ökar dramatiskt.

Vi i rikare länder har ett ansvar att stoppa hungerpandemin.

800 miljoner människor tvingas gå och lägga sig hungriga i kväll. Det är ofattbara 160 miljoner fler än vid samma tidpunkt förra året. Det är lika många som Tysklands, Frankrikes och Sveriges befolkning tillsammans.

FN menar att vi riskerar att stå inför den värsta hungerkatastrofen på 50 år. Coronapandemin har blivit en hungerpandemi.

FN uppskattar att tre miljarder människor inte har råd att köpa den mat de behöver. Detta samtidigt som en tredjedel av all mat i världen slängs eller går till spillo.

Det råder inte brist på mat i världen. Det råder brist på rättvisa.

Vi, representanter för företag och organisationer som står bakom biståndsorganisationen We Effect, kan vittna om situationen.

Vi har tillsammans i en digital delegationsresa till Kenya mött människor som tillhör de som drabbas hårdast av pandemins effekter. I landet hotas nu över två miljoner människor av akut svält. Långt fler har svårt att äta sig mätta varje dag.

Under vår virtuella resa besökte vi Veronica Musau på landsbygden utanför Nairobi. Det är kvinnor som hon, småbönder på landsbygden, som drabbas svårast av pandemins effekter. När hon visade runt på gården berättade hon att hon tillfrisknat från covid-19.

Men hon kämpar ändå för att överleva. Nedstängda marknader och sviktande priser för hennes mjölk är bara några av hennes motståndare.

Men besöket gav oss också kunskap om att utvecklingen går att vända. Vad som behövs är uthålliga insatser till de som drabbas hårdas av hungerpandemin, insatser som ger effekt på både kort och lång sikt.

Veronica Musau tillhör ett kooperativ där medlemmarna hjälps åt för att motverka konsekvenserna av covid-19. De har investerat i utrustning som gör att de kan lagra mjölk, som inte säljs samma dag, de utbildar sig för att även kunna producera smör och att kombinera mjölkproduktion med grönsaksodling för att öka inkomsterna.

Det behövs fler, många fler, sådana insatser i länder där hungern ökar.

Sverige är ett litet land. Men vi är ledande inom flera centrala internationella frågor.

Vi kan och bör bli det även i kampen mot hungern. För det krävs en rad åtgärder:

- Öka andelen av biståndet som går till småskaligt lantbruk

Sveriges bistånd till hållbart lantbruk bör uppgå till minst fem procent av den totala biståndsbudgeten för att komma i nivå med det internationella genomsnittet.

- Prioritera hållbar livsmedelsproduktion

Genom att rikta stödet till småskaligt lantbruk, inte minst till kvinnliga bönder, kan Sverige bidra till att stärka livsmedelsförsörjningen i drabbade länder. Det småskaliga lantbrukets möjligheter att möta den växande efterfrågan på livsmedel i städerna bör stödjas.

- Säkra att forskning och kunskap kommer de fattigaste till del och att lösningar integrerar småböndernas egen kunskap och erfarenhet

Tillgången till oberoende jordbruksrådgivning har minskat drastiskt världen över under de senaste årtiondena. Detta drabbar fattiga småbrukare extra hårt. Utan tillgång till oberoende rådgivning är det svårt att göra hållbara och informerade val om investeringar för att utveckla jordbruket. Sverige bör i ökad grad stötta oberoende, offentlig jordbruksrådgivning i fattiga länder.

- Bli en starkare röst i världen för rätten till mat

Sverige är ett litet land som gör stort avtryck i flera internationella frågor. Vi bör göra det även för rätten till mat. Sverige bör inom EU, FN, Världshandelsorganisationen och Världsbanken verka för att stärka rätten till mat genom att söka långsiktiga, hållbara lösningar tillsammans med småbrukare.

Att kunna äta sig mätt är en mänsklig rättighet.

Att ge människor möjlighet att odla och köpa mat är inte välgörenhet. Allas rätt till mat är en gemensam uppgift som kräver samarbete mellan beslutsfattare, näringsliv och allmänheten.

Världen är full av mat. Låt oss duka till alla.