Ingen tvekar längre om att det måste finnas en ständig beredskap för olika typer av samhällskriser. Just nu sitter många av Västerbottens bygdegårdar och funderar på sin roll i nuvarande och kommande samhällskriser.
Varje bygdegård har ett ansvar att inventera och säkerställa att bygdegårdsföreningen kan bidra samhällsnyttigt ännu mer än i dag.
Regionens bygdegårdsföreningar äger och förvaltar ett hus – en öppen samlingslokal där vi kan erbjuda tak över huvudet för nyanlända, samlingslokal vid frivilliga och proffs som bekämpar bränder, förvaring för insamlade kläder och möbler till nödställda.
Här kan myndighetspersoner och andra komma för att informera och stödja, vaccinera, gå på toaletten, äta och vila.
Människors vilja att bidra hänger ofta ihop med ett lokalt engagemang. Därför måste lösningarna finnas lokalt. Alla kriser är olika men ofta krävs en samlingsplats.
Det handlar om koordinering, vila och rast. Alla kommuner, regioner och myndigheter behöver se de möjligheter som bygdegårdarna och de eldsjälar som är engagerade erbjuder.
Här finns också stor vana att organisera och arrangera och stora lokala kontaktnät.
Bygdegårds gör ingen skillnad på vardag, kväll eller helg och kan snabbt ställa iordning för olika situationer.
Regionens bygdegårdar klarar av att ha en mer central roll och ta ett mer aktivt ansvar. Politikerna, tjänstemannen i kommuner och myndigheter måste bli bättre på att uppmärksamma den stabila struktur som regionens bygdegårdar.
Det är dags att inleda samtal om ett mer utvecklat samarbete utifrån det krig som pågar inför våra ögon.
Enskilda och grupper vill bidra till Ukrainas folk. Just nu fylls sociala medier med många som undrar över hur de ska kunna bidra och vem man ska vända sig till?
Bygdegården kan vara den samlande kraft som många söker.
Kerstin Marquardt, ordförande i Västerbottens Bygdegårdsdistrikt