Justeringarna av det så kallade kommunala vindkraftsvetot, som föreslås i betänkandet ”En rättssäker vindkraftsprövning” (SOU 2021:53) har rönt stor uppmärksamhet.
Debatten har kryddats med påståenden som att ”det kommunala självstyret hotas”, att ”demokratin undergrävs” och att ”kommuner tvingas etablera vindkraft”.
Efter att ha läst utredningens förslag kan jag konstatera att kommunernas planmonopol kvarstår. Det är bra.
Kommunerna ska avgöra var i kommunen som det är lämpligt med vindkraft. Ett positivt besked från kommunen är en förutsättning för att kunna lämna in en ansökan om tillstånd. Kommunens översiktsplan pekas ut som ett viktigt instrument. När översiktsplanen utarbetas vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process där även enskildas rättigheter beaktas.
Enligt förslaget ska kommunernas lokaliseringsbesked motiveras, lämnas tidigt i processen och kunna överklagas. Det är bra och förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning.
Förslaget innebär en ökad rättssäkerhet. Det är bra. Enskilda medborgare kan påverka utformningen kommunens översiktsplan och har möjlighet att överklaga såväl kommunens lokaliseringsbesked som länsstyrelsens tillståndsbeslut.
Verksamhetsutövare får möjlighet att överklaga kommunens beslut.
Utredningen innehåller flera bra förslag. Men det behövs mer för att klara den nödvändiga omställningen.
Elektrifieringen i industrisektorn leder till en snabbt ökande efterfrågan på el. Den svenska elanvändningen kan fördubblas inom 20 år.
För att möta efterfrågan vill vi se ett nationellt mål för elproduktionen. Produktionsmålet bör ha delmål för 2030, 2040 och 2050 så att elproduktionen kan öka i takt med elanvändningen.
Den klimatdrivna nyindustrialiseringen, som just inletts, förutsätter omfattande investeringar i elproduktion och elnät.
Därför är det bra att utredningen lyfter behovet av planeringsstöd och ekonomiska incitament till kommuner. Men om vi ska kunna möta en dubblerad efterfrågan på el bör incitamenten vara teknikneutrala och utformas för att öka kommunernas bidrag till samhällets elektrifiering och klimatomställning.
Ett teknikneutralt incitament kan utformas så att fastighetsskatten från all elproduktion överförs från staten till kommunerna där produktionen är lokaliserad. Självklart ska då även fastighetsskatten vara teknik- och konkurrensneutral, uttryckt i öre per kWh.
Runtom i Sverige ställer industrin om till mer klimatvänlig produktion. Billig el är en nyckel och vindkraft har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut snabbt och i stor skala.
De miljarder som investerats i industrin bidrar till jobbskapande, skatteintäkter och tillväxt, samtidigt som de möjliggör stora och nödvändiga utsläppsminskningar. Men industrins investeringar måste föregås av satsningar på elproduktion och elnät.