Blunda inte för avarterna inom skolmarknaden

Är det någonting som debatten om skolmarknaden visat så är det att det finns allvarliga systemfel som måste åtgärdas.

Debatt 12 februari 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Debatten om skolmarknaden har varit intensiv.

Lärare, skolledare och forskare har vittnat om avarter inom skolsystemet.

En rad konkreta förslag, för att komma tillrätta med skolmarknadens problem, har presenterats i utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”.

Sedan början av 1990-talet har svensk skola blivit en marknad som saknar motstycke i världen.

Förutom att samhällets insyn och kontroll över vinstdrivande friskolors etablering och verksamhet är låg tillåts friskolor skapa egna kösystem som möjliggör en utsortering av elever med goda förutsättningar.

Den offentligt finansierade skolpengen är utformad så att den ger friskolorna samma ersättning för ansvar och skyldigheter som bara kommuner har.

Eftersom skolpengen baseras på genomsnittskostnaden per elev, och kommunen har högre kostnader på grund av skolpliktsansvaret, snedvrids resursfördelningen.

Dagens skolmarknad skapar inte bara segregation och bristande likvärdighet. Den är också dålig på att hushålla med samhällets resurser. Vinstdrivande friskolekoncerner kan enkelt ta ut vinst samtidigt som skolor med större utmaningar får svårt att få ekonomin att gå ihop.

Vi socialdemokrater har under lång tid varit kritiska till skolmarknaden. Sedan 2014 har vi genomfört en rad åtgärder för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten.

Det handlar bland annat om satsningar på höjda lärarlöner, bättre undervisning och det likvärdighetsbidrag som i år ökar till 6,2 miljarder kronor.

Men det räcker inte. Är det någonting som debatten om skolmarknaden visat så är det att det finns allvarliga systemfel i svensk skola som måste åtgärdas.

Utredningen om en mer likvärdig skola innehåller en rad förslag som skulle lösa en del av problemen.

För det första handlar det om att göra skolpengen mer rättvis och sluta överkompensera friskolekoncerner för kostnader de inte har. För det andra måste urvalskriterierna ändras så att skolvalet kan ske på lika villkor.

Tyvärr har debatten om skolmarknaden visat att alla aktörer inte delar problembilden. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Friskolornas riksförbund verkar fokusera på att bevara så många som möjligt av de vinstdrivande friskolekoncernernas privilegier.

Om vi ska öka likvärdigheten och bryta segregationen måste fler vara beredda att på allvar diskutera hur vi begränsar avarterna på skolmarknaden.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Konkret skolpolitik à la Liberalerna

Konkret skolpolitik à la Liberalerna

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Landsbygdens elever i storstadselevernas skugga

Landsbygdens elever i storstadselevernas skugga