För en tid sedan firades Bilens dag.

Men bilens dag är egentligen varje dag med tanke på vilken viktig funktion den fyller.

Som en våra viktigaste hushållsmaskiner är bilen en förutsättning för att vardagen – och samhället – ska fungera.

Det är bilen som varje dag tar 2,7 miljoner svenskar till arbetet och skolan. Det är bilen som gör att vi kan bo var vi vill.

Hälften av svenskarna, 49 procent, skulle ha svårt eller mycket svårt att bo kvar i sin nuvarande bostad utan bil. En stor majoritet, 64 procent, anser sig vara helt eller delvis beroende av bilen för att få vardagen att fungera.

Dagens bilar är säkrare, tystare och miljövänligare än någonsin. Ändå har vi bara sett början på utvecklingen.

Inom några år kommer fossilfria bilar att dominera nybilsmarknaden. Den individuella mobiliteten kommer att ses i ett helt annat ljus. Det finns inte längre någon motsättning mellan målet om ett fossilfritt samhälle och bilismen.

Ska hela Sverige leva och blomstra behövs bilen. Några realistiska alternativ finns inte. Och det är i sig inte ett problem. Att människor kan ta sig vart de vill, när de vill, få med sig vad de vill, arbeta och bo var de vill innebär tvärtom stora möjligheter.

Eftersatt infrastruktur riskerar att drabba omställningen till en fossilfri bilism. I dag finns bara en publik laddstolpe per hundra laddningsbara elbilar i Sverige, och utbyggnaden av laddnätet går betydligt långsammare än tillväxten av laddbara fordon.

Osäkerheten påverkar naturligtvis viljan att investera i ny teknik.

För vem vågar köpa en bil man inte vet om och när man kan ladda den?

Utanför storstäderna saknas alternativ, lokaltrafiken går sällan eller inte alls. För att få ihop arbete, skift eller övertid med skolgång, veckohandling, träning och fritidsaktiviteter behövs flexibel, individuell mobilitet med transportmöjligheter – en bil, ofta två.

Även i städerna ökar bilen tillgängligheten och möjliggör för dem, som har svårt att röra sig, eller inte bor i den omedelbara närheten, att ta del av stadens utbud: handla, äta och mötas.

Utan bilen skulle kundunderlaget för många butiker och restauranger vika och det stora utbudet som kännetecknar städerna krympa .

Om vi inte sätter käppar i däcket för utvecklingen, vill säga.

För infrastrukturen hänger tyvärr inte med. På många håll i landet är vägunderhållet kraftigt eftersatt, vilket ökar risken för tillbud och olyckor.

Trots att 87 procent av alla personresor och 47 procent av alla transporter går på väg är det bara 35 procent av infrastrukturpengarna som satsas på vägunderhåll. Samtidigt blir både personbilarna och transporterna allt fler.

Det är en omöjlig ekvation och en som kommer att bli allt svårare att lösa ju längre tiden går.

Det är nu vi lägger grunden för framtidens mobilitet.

Den kan vara precis lika fri, individuell och behovsanpassad som alltid – utan att slita på miljö och klimat.

Bilen behövs för att hela Sverige ska leva nu och i framtiden.