Svenska folkets inköp av kravmärkta ägg ökar.
Men fortfarande står de bara för en liten del av den totala äggförsäljningen.
Ju fler som väljer kravmärkta ägg desto bättre för hönorna, miljön och för svenska bönder som satsar på god djuromsorg.
Vi vill att hönorna både ska må bra och bidra till en bättre miljö. Inköpen av kravmärkta ägg ökade med drygt sju procent förra året.
Drygt tolv procent av samtliga ägg som vi äter kommer från kravcertifierade hönor. Det är hönor som kan picka och sprätta ute från tidig vår till sen höst. Så länge vädret tillåter.
I rastgården ska det finnas träd och buskar eller annat där hönorna kan söka skydd. När de är inomhus får det finnas maximalt sex hönor per kvadratmeter. Att jämföra med nio hönor per kvadratmeter som är det vanliga i övrig äggproduktion.
Kravcertifierade hönor får möjlighet att året runt följa sin naturliga instinkt att bada i sand eller jord för att hålla fjäderdräkten ren.
De får foder som odlats utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, och minst hälften av fodret ska vara producerat på den egna gården.
Om fler konsumenter köper kravmärkta ägg gynnas både hönorna och miljön.
Dessutom skickar det en positiv signal till de svenska bönder som valt att investera i att djuren ska må bra.
För att vi konsumenter ska vara trygga i att hönorna hos en kravbonde har det bra så görs det oberoende årliga kontroller på plats.
Vi vet att många konsumenter vill att matproducenter ska ta hänsyn till hur djuren mår och till miljön.
Enligt en färsk Sifo-undersökning tycker två av tre svenskar att det är viktigt att djuren har haft det bra.
Vi har alla möjlighet att ge fler hönor chansen att komma ut i vårsolen genom att ställa krav på de ägg vi köper.