Bankskatten ytterligare ett slag mot småföretagen

Även om skatten formellt tas ut på bankerna kommer den att vältras över på svenska företag genom ökade lånekostnader.

Ökade regelkrav och högre skatter gör det ännu svårare för småföretag att få banklån, skriver bland andra Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund.

Ökade regelkrav och högre skatter gör det ännu svårare för småföretag att få banklån, skriver bland andra Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund.

Foto: Martina Holmberg/TT

Debatt2020-12-26 14:07
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Sverige finns det ungefär 350 000 aktiva småföretagare.

Privata arbetsplatser där en eller flera personer arbetar.

Dessa företagsamma människor spelar en avgörande roll på arbetsmarknaden.

Men många av dem står i en svår ekonomisk situation. De stöd som företagen har kunnat få under coronapandemin är betydligt mindre omfattande jämfört med i grannländerna Danmark och Norge.

Det riskerar att leda till en massiv utslagning av både företag och arbetstillfällen.

Samtidigt som politiken gör för lite för att hjälpa företagen under krisen underminerar regeringen förutsättningarna för en återhämtning genom den planerade bankskatten.

Bankskatten är i praktiken en investeringsskatt som motverkar investeringar och missgynnar svenska företag.

Även om skatten formellt tas ut på bankerna kommer den i sin förlängning att vältras över på svenska företag genom ökade lånekostnader. Mindre företag kan komma att bli särskilt drabbade till följd av regeringens restriktioner.

Sedan Sveriges resa mot ett rikt välfärdssamhälle inleddes för 200 år sedan har banker och växande företag utvecklats hand i hand. Men nu sätter regeringen käppar i hjulen för detta genom att höja den administrativa kostnaden för att hantera banklån och genom bankskatten.

Ökade regelkrav och högre skatter gör det ännu svårare för småföretag att få banklån.

Vi i Småföretagarnas Riksförbund är inte ensamma om att varna för skattens negativa samhällseffekter. Skatteförslaget kritiseras av samtliga tre myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet: Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden.

Riksgälden varnar till och med för att skatten leder till att ”stabiliteten i det finansiella systemet minskar”.

Byggföretagen varnar för att skatten leder till högre byggkostnader. Näringslivets skattedelegation varnar för att skatten drabbar företagsutlåningen negativt.

Hur kan regeringen i dagens läge driva ett förslag som kraftigt ökar kostnaden för företagslån?

Hur kan regeringen i dagens läge driva ett förslag som särskilt slår mot de mindre företagens möjligheter att låna?

Vi i Småföretagarnas Riksförbund menar att politikens resurser måste läggas på att stimulera de små och växande företagen och underlätta samverkan mellan banker och företag.

Flytta fokus från höjda skatter på näringslivet till att genom stöd, skattesänkningar och regelförbättringar stärka de mindre företagens konkurrenskraft – och möjligheter till kapitalförsörjning.