Avtalsrörelsen avgörande för tusentals svenska jobb

Det är oerhört viktigt att inte upprepa misstagen från finanskrisen och låta lönekostnaderna skena.

Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten ökar från dagens nio till elva procent.

Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten ökar från dagens nio till elva procent.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2020-09-14 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inom kort startar förhandlingarna om nya löneavtal för nästan tre miljoner anställda.

Först ut att sätta lönerna är industrin som är riktmärke för hela den svenska arbetsmarknaden.

Lönebildningsmodellen, där Industrins avtal sätter märket, har tjänat oss väl. Den har bidragit till stabilitet i snart tre decennier. Både arbetsgivare och ledande fackförbund stöder den arbetsordningen.

I Västerbotten skapas 17 procent av alla arbeten inom industrin. 22 000 jobb skapas direkt och indirekt inklusive de drygt 4 000 jobb inom kommuner och region som skapas av de skatter som industrin bidrar med.

I finanskrisens kölvatten, 2008–2009, försvann 120 000, eller nästan 12 procent, av jobben inom den internationellt konkurrensutsatta delen av ekonomin i Sverige. I industrin och i industrinära tjänstenäringar.

Merparten kom aldrig tillbaka. Samtidigt slöts riksavtal som innebar löneökningar på 3,2 respektive 3,6 procent för de åren. Det svenska relativa kostnadsläget försämrades kraftigt.

Att smällen för svensk industri blev betydligt hårdare än i många andra länder pekar på att höga löneökningar var en viktig bakomliggande orsak.

I Tyskland försvann exempelvis 200 000 industrijobb, motsvarande ett tapp på ”bara” drygt fem procent. Där har sysselsättningen inom industrin utvecklats starkare än i Sverige under den långvariga återhämtningen efter finanskrisen.

Coronapandemin är en ny stjärnsmäll för svensk industri. Produktionen föll med närmare 20 procent mellan januari och april. Produktionen är fortfarande mer än tio procent lägre än i början av året.

Industrin har än så länge undvikit massuppsägningar tack vare de omfattande statliga stöd som inrättats.

Allt talar dock för att ekonomin inte kommer att ha återtagit förlorad mark förrän tidigast 2022. Redan under slutet av 2020 är risken för omfattande varsel påtaglig i takt med att stödåtgärder upphör.

Tittar vi på hela den svenska ekonomin spår Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar från dagens nio till elva procent.

Vi talar alltså om en uppgång med 230 000 arbetslösa till nära 600 000 personer 2021 jämfört med läget innan krisen.

Det är oerhört viktigt att inte upprepa misstagen från finanskrisen och låta lönekostnaderna skena.

För att säkerställa att Sverige även framöver har en stark industrisektor krävs det att Industriavtalets parter står upp för det vi är överens om när det gäller en väl fungerande, sund och bärkraftig lönebildning.