Regeringskris och ett svårt politiskt läge.

Sommaren har fått en intensiv inledning för våra folkvalda.

Oavsett vilket regeringsalternativ som vinner så finns de dagliga utmaningarna och reformbehoven kvar. De behöver hanteras.

Som det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor vill vi på Näringslivets Regelnämnd (NNR) peka på att det fortfarande inte finns några gällande målsättningar för regeringens regelförbättringsarbete.

De nya målsättningarna skulle ha presenterats för ett halvår sedan.

Det är oroande eftersom det därmed blir oklart om, hur och i vilken riktning regelförbättringsarbetet ska bedrivas.

Detta bekräftas också när vi nu presenterar vår årliga undersökning av hur företagare upplever regelkrånglet.

Vi kan än en gång konstatera en ökning av andelen företagare som tycker att det blivit krångligare att följa de statliga reglerna jämfört med året innan – totalt 29 procent av tillfrågade företagare.

Samtidigt anger tre fjärdedelar av företagarna att regelförbättringsfrågan är mycket eller ganska viktig. Tre av fem anser att antalet anställda och/eller försäljningen skulle kunna öka med regelförändringar som minskar kostnader och risker.

Det saknas med andra ord inte problem att ta itu med för en kommande regering.

Men dessbättre så saknas det inte lösningar. Utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” presenterade nyligen sitt betänkande.

Det innehåller många skarpa, nödvändiga och viktiga förslag för att regelförbättringsarbetet ska fungera och ge resultat. Kanske de viktigaste reformförslagen som presenterats på regelförbättringsområdet på flera år.

Bland annat handlar det om att skapa en bättre och mer sammanhängande regelprocess – något som vi länge efterfrågat.

I detta ligger att förbättra arbetet med konsekvensanalyser, att inrätta ett särskilt kansli i regeringskansliet för koordinering och styrning av regelförbättringsarbetet samt en anmälningsfunktion i regeringskansliet för att omhänderta förslag från medborgare och enskilda om regelverk som bör förenklas.

Ett annat framåtsyftande förslag, som hade underlättat för många företagare, handlar om att myndigheter ska ta fram en service- och handläggningsgaranti och att den förväntade handläggningstiden för de vanligaste ärendetyperna som berör företag ska framgå på respektive myndighets hemsida.

Andra förslag i utredningen berör konkreta regelområden. Gällande bokföring föreslås att företagen ska slippa spara alla kvitton och verifikat i pappersform och äntligen få lov att göra detta digitalt.

Det skulle bespara företagen cirka 3,9 miljarder kronor per år – stora summor inte minst för de mindre företagen som det här handlar om.

Utredningen innehåller också förslag om att hotelltillståndet ska avskaffas, att det ska bli enklare att ersätta eller ändra befintliga små byggnader i strandskyddade områden samt förenklingar i reglerna kring kör- och vilotider. Bra åtgärder som kan göra skillnad.

Genom att genomföra utredningens förslag, och ta fram tydliga mål för hur företagens regelkostnader ska minska och konkurrenskraften öka, så kan den ökning av regelbördan som pågått i snart ett decennium vändas.

En stor utväxling genom ganska enkla och förhållandevis billiga åtgärder med andra ord.

Den näringsminister som tillträder har alltså ett dukat bord framför sig och vi inom näringslivet står såklart redo att hjälpa till i arbetet med att förenkla företagandet i Sverige.