Allt fler i Sverige får astma och/eller allergi.
Mer än en tredjedel av befolkningen är drabbad.
Det gör allergisjukdomarna till vår tids största folksjukdom.
Det finns stora regionala ojämlikheter i astma- och allergivården. Det finns inga nationella riktlinjer och vården följs inte upp i något kvalitetsregister. Bristerna leder både till lidande för den enskilde och onödiga kostnader för samhället.
Omkring 15 procent av alla astmapatienter i öppenvården rapporterar minst två försämringsperioder per år. Den siffran borde vara noll. Astma är en kronisk sjukdom i luftvägarna och rätt behandlad ska den vara stabil och symtomfri.
Åtta av tio astmapatienter får inte göra något allergitest. Men andelen varierar kraftigt i landet. I Östergötland har över hälften av patienterna gjort ett allergitest. I andra regioner knappt några alls.
Astman kan försvåras av allergi och därför är allergitest viktigt för att behandlingen ska bli bra.
De senaste åren har behandlingarna mot pollenallergi utvecklats mycket. Men möjligheten att få behandling skiljer sig kraftigt åt mellan regionerna.
Västerbotten ligger väldigt långt efter de regioner som är bäst i klassen.
I till exempel Halland vaccineras mer än tre gånger så många som i Region Västerbotten per capita.
Det går att förebygga allergier genom att arbeta med risk- och friskfaktorer. Och det går förbättra vården och vardagen för redan drabbade.
I Finland infördes för ett tiotal år sedan ett nationellt allergiprogram. Genom att öka befolkningens tolerans mot allergiframkallande ämnen skulle färre personer utveckla allergier. Samtidigt skulle de som drabbats få bättre vård.
Satsningen har gett resultat. Trenden med en alltmer allergisk befolkning i Finland har brutits.
Det är dags för en nationell allergisatsning även i Sverige. Flera saker behöver göras.
- Färre ska bli allergiska
Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sprida kunskap till vård, skola och allmänhet om hur man kan minska risken för allergier, fortsätta arbetet med allergisäkra miljöer i exempelvis förskola och skola, minska utsläppen av luftföroreningar och skapa fler rökfria miljöer.
- Nationella riktlinjer för bättre allergivård
Kvaliteten på vården ska inte avgöras av var i landet man bor. Möjligheten att få allergivaccination eller utredning för matallergi skiljer sig kraftigt åt. Samma sak gäller för biologiska läkemedel mot astma och atopiskt eksem.
Därför behövs det både nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för allergisjukdomar. Inom andra områden, exempelvis cancer och hjärt-kärl området, har sådan nationell styrning bidragit till att rädda liv och göra vården mer jämlik.
- Kunskapslyft om astma och allergi
För att få genomslag för både nya riktlinjer och forskningsframsteg behöver kunskapen öka. Det behövs en bred utbildningssatsning till personal i vård och skola.
Vi vill också att patientutbildning och skriftlig en behandlingsplan ska vara en lagstadgad rättighet för alla med en kronisk sjukdom. Det ger patienter redskap att hantera sin egenvård och behandling på ett bättre sätt.
Det leder till färre akutbesök och sjukhusinläggningar.
- Fler specialister
Redan i dag saknas allergologer, läkare som är specialiserade på allergier. Många kommer också att gå i pension de närmaste åren. Det behövs en lagstiftning där regionernas ansvar för att utbilda specialistläkare tydliggörs.
Forskningen kring hur allergier kan förebyggas har tagit stora kliv framåt det senaste decenniet.
Vi måste vända trenden med en alltmer allergisk befolkning.
Det går om bara den politiska viljan finns.
Det behövs ett svenskt allergilyft.