Alla vill satsa på primärvården – men inget händer

Vetenskapliga studier visar ett samband mellan högre kontinuitet till läkare i primärvården och nöjdare patienter, bättre följsamhet till ordinationer, färre sjukhusinläggningar och besök på akutmottagningar, samt lägre sjuklighet och dödlighet.

”Bristen på distriktsläkare är mycket stor. I Skellefteå fanns 17 fast anställda distriktsläkare föregående år. Om man räknar en läkare per 1500 innevånare skulle behovet vara cirka 50 personer.”

”Bristen på distriktsläkare är mycket stor. I Skellefteå fanns 17 fast anställda distriktsläkare föregående år. Om man räknar en läkare per 1500 innevånare skulle behovet vara cirka 50 personer.”

Foto:

Debatt2025-02-14 11:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enligt ännu opublicerad data från en sammanställning av internationell litteratur kan sannolikheten för förtidig död, sjukhusinläggning och besök på akutmottagning minska med 10-15 procent vardera. Utifrån denna kunskap borde en satsning på primärvården vara en självklarhet.

Socialstyrelsen har rekommenderat att varje läkare ska ansvara för 1 100 personer för att tillgänglighet och kontinuitet ska förbättras. För cirka fem år sedan beslutade regeringen om en satsning på ”God och nära vård” med primärvården som bas. Regeringen har anslagit medel för denna satsning men utvärderingar har visat att få tecken finns att satsningen lett till måluppfyllelse och inneburit förbättringar för patienterna.

Hur ser det då ut i vårt län?

Region Västerbotten har inte fattat något beslut om bemanningstal för läkare utan ”följer utvecklingen”. I länet har primärvårdens andel av sjukvårdskostnaderna varit cirka 18 procent de sista 5-10 åren. Antalet distriktssköterskor är bland de lägsta i landet. Andel av befolkningen som uppger sig ha en fast läkarkontakt är cirka 15 procent att jämföra med 30 procent i hela landet.

Bristen på distriktsläkare är mycket stor. I Skellefteå fanns 17 fast anställda distriktsläkare föregående år. Om man räknar en läkare per 1500 innevånare skulle behovet vara cirka 50 personer. Enligt Socialstyrelsens mål är behovet cirka 70 läkare. Antalet läkare under specialistutbildning är cirka 20 men erfarenheten hittills är att hälften av dessa hoppar av.

För ett år sedan ställde jag frågan till politikerna i länet om deras plan för att ekonomiskt stärka primärvården. Svaret från de styrande partierna uteblev. Budgeten för 2025 år i stort oförändrad.

Organisation och samverkan med sjukhusen och den kommunala primärvården är viktig. Det är här som politikerna förefaller lägga fokus. Men det löser inte de grundläggande problemen.

Primärvården är underfinansierad, arbetsförhållandena måste förbättras för att attrahera personal.

Den verbala satsningen på primärvård och ”God och nära vård” må vara hur stor som helst men satsningen måste märkas på golvet med fler anställda distriktsläkare och distriktssköterskor.

Så frågan till politikerna kvarstår. Hur ser er plan ut för att ekonomiskt stärka primärvården?