Akademisk frihet krävs för att försvara demokratin

Universitets och högskolors roll som självständig och kritisk kraft inskränks. Det ser vi exempel på från andra länder.

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap kan aldrig tas för given, skriver bland andra Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap kan aldrig tas för given, skriver bland andra Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Foto: Veronica Johansson/SvD/TT

Debatt2021-03-29 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap är en viktig del av en demokrati. Men den kan inte tas för given.

Regeringen föreslår nu att det i lag ska skrivas in att den akademiska friheten ska främjas och värnas.

Universitets och högskolors roll som självständig och kritisk kraft inskränks. Det ser vi exempel på från andra länder. Högerextrema och högerpopulistiska krafter attackerar forskning om vissa ämnen, som jämställdhet och klimat, som ett sätt att påverka utvecklingen i landet. Extrema rörelser sprider klimatförnekelse, konspirationsteorier och hat.

Detta hotar yttrandefriheten, samhällsutvecklingen och i längden hela demokratin.

Att stärka den akademiska friheten krävs när hot och hat riktas mot forskare – även i Sverige. Men också då politiska företrädare i det högerkonservativa blocket i riksdagen attackerar forskning inom vissa områden, som konst och jämställdhet, eller ifrågasätter kurser vid Sveriges lärosäten.

Genom att skriva in akademisk frihet i högskolelagen blir det något som gäller för hela högskolans verksamhet, både utbildning och forskning. Det är en tydlig signal om att utbildning och forskning ska fredas.

Akademin kommer själv att ha ansvaret att arbeta aktivt med hur detta ska omsättas i praktiken. Lärosätesledningarna har ett ansvar att prioritera frågan om akademisk frihet och värna en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inom de ramar som finns.

Här har vi den värdegrund som redan gäller för statsanställda. Dess principer demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service utgår från regeringsformens grundläggande krav.

Vi har också andra gällande lagar som lagen om etikprövning av forskning, lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet av forskning.

Alla dessa redan gällande regleringar beskrivs i propositionen nu när vi stärker den akademiska friheten.

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap kan aldrig tas för given. Men vi kommer fortsätta stå upp för detta varje dag. Det är därför vi nu vill lagstadga om akademisk frihet.

Men det yttersta skyddet av den fria akademin sker på valdagen. Alla lagar och regler kan ändras. Så det bästa sättet att värna demokratin är att rösta på rätt sida om historien – också vid nästa val.

Bara så kan vi hålla högerpopulistiska krafter borta.