I morgon, på Världsdagen för flyktingar, uppmanar vi Sverige och EU att värna asylrätten och säkerställa de mänskliga rättigheterna för alla människor på flykt.
De senaste åren har många människor flytt från dödligt våld, sexuellt våld eller bristande tillgång till mat och sjukvård i exempelvis Afghanistan, Syrien, och Burma.
Enligt statistik för år 2020, det vill säga före kriget i Ukraina, var drygt hälften av alla människor på flykt internflyktingar. 73 procent av de som flyr utomlands hamnar oftast i ett grannland. Nio av tio människor på flykt mottas i fattiga länder.
Kriget i Ukraina har lett till att flera miljoner människor på kort tid söker skydd i Europa som sitt närområde.
De flesta som flytt Ukraina har mötts av en utbredd vilja till humant mottagande i EU, även i länder som länge varit kritiska till asylsökande.
Däremot finns uppgifter om att exempelvis ukrainska romer och studenter från afrikanska länder har diskriminerats vid gränsen, vilket är oacceptabelt.
Men många konflikter i världen får inte tillräckligt mycket uppmärksamhet trots stort mänskligt lidande.
Människor som flyr sina hem gör det nästan alltid i desperation. Samtidigt är flykten förenad med stora risker för liv och hälsa. På grund av hårda inresekrav och osäkra resvägar till EU har över 22 000 människor drunknat i Medelhavet sedan 2014.
Trots behovet av fler säkra vägar till Europa har hela EU stärkt sin gränskontroll på bekostnad av mänskliga rättigheter sedan 2015.
De som trots hårda inresekrav och risk för sitt liv tar sig till Europa möts ofta av mycket svåra förhållanden med bristande tillgång till sjukvård, skolgång, information och rättsosäkra asylprocesser.
Att söka asyl och få sin asylansökan rättssäkert prövad är en mänsklig rättighet.
Sverige och EU:s medlemsländer har ett ansvar att skydda rätten till liv och förhindra illabehandling för alla människor, utan diskriminering på grund av exempelvis nationalitet, etnicitet eller religion.
Det vi behöver framåt är ett europeiskt regelverk som möjliggör ett humant mottagande och skydd för människor som behöver det.
Som medlemsland har Sverige ett stort ansvar att verka för en EU-gemensam migrationspolitik som prioriterar människors rättigheter, rättssäkerhet och som kan fungera långsiktigt i praktiken.
EU får inte glömma de icke-ukrainska medborgarna, eller de som är statslösa, vid olika EU-gränser som också vill söka skydd, och som just nu stängs ute.
Tilda Pontén, jurist Civil Rights Defenders
John Stauffer, chefsjurist Civil Rights Defenders
