Det finns grupper av arbetstagare som har betydligt större problem än andra att få ett arbete.
Asylinvandrare från icke-europeiska länder är de som haft störst problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Det traditionella svaret på problematiken är att göra de arbetssökande mer anställningsbara. Men den taktiken har inte varit framgångsrik. Trots en gynnsam ekonomisk utveckling med hög BNP-tillväxt, ökad sysselsättning, minskad statsskuld och en allt lägre arbetslöshet har gruppen som står längst från arbetsmarknaden halkat efter allt längre.
2005 var arbetslösheten bland utrikes födda 2,1 gånger större i jämförelse med inrikes födda. 2018 hade denna siffra ökat till 4,4 gånger. Det är bekymmersamt.
Därutöver tillkommer ytterligare en svårighet. Det är inte bara så att utrikes födda har större problem med att få ett arbete jämfört med inrikes födda. Risken att hamna i arbetslöshet efter att ha fått ett arbete är också högre än motsvarande risk för inrikes födda.
Handelsrådets forskningsrapport 2018:5 tar ett nytt grepp och redovisar information om individens arbetsmarknadsstatus kopplad till företag och branscher som anställer arbetslösa utrikes födda. Rapporten fokuserar även på utrikes födda från Afrika och Asien.
Vi drar av materialet slutsatsen att åtgärder för att höja de utrikes föddas humankapital genom utbildningsinsatser troligen inte är tillräckligt för att eliminera den högre arbetslöshetsrisken bland invandrare.
I stället borde vi prova på att vända på perspektivet. Vi behöver uppmärksamma de företag som ska anställa och deras förutsättningar att fungera som integrationsmotor. Den väsentliga frågan är: Vilka företag och branscher är bra på att erbjuda en väg in för de grupper av arbetslösa som ofta har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden?
Ur forskningsrapportens material står det klart att tvätt- och textilservicebranschen utgör en viktig väg in på arbetsmarknaden för många utrikes födda som saknar de nätverk och kontakter som inrikes födda har. Branschen utmärker sig i detta avseende. Av det totala antalet arbetslösa som rekryterades i tvätteribranschen 2011–2015 var 38,19 procent invandrare från Afrika och Asien. Detta kan jämföras med hotell- och restaurangbranschen som har ett motsvarande värde på 26,9 procent.
Tvätt- och textilservicebranschen har en tradition av att anställa många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Inom den största yrkesgruppen i branschen, maskinoperatörer inom blekning, färgning och tvättning, är 46 procent födda utomlands. Förutom Sverige är Asien den vanligaste födelseregionen följt av Europa exklusive Norden.
I Sverige arbetar i dag cirka 5 000 personer i olika tvätteriföretag. Det finns potential och vilja att växa och generera fler jobb. En omsättningsökning i tvätt- och textilservicebranschen ger snabbt resultat eftersom det är en personalintensiv bransch där lön svarar för närmare hälften av kostnaderna.
Innovationskraft, inte minst genom klimatsmarta och digitala lösningar, underlättar både för kunder och medarbetare.
Ett mycket gott exempel är det digitala projekt ”Digital learning for the textile care sector”, medfinansierat av Erasmus+, som vi jämte våra kollegor i Belgien, Tyskland, Tjeckien och vår samarbetsorganisation ETSA tillsammans med utbildningsinstitutet Heureka just nu arbetar fram.
Politiken har här en fantastisk möjlighet. Med några få beslut går det att fördubbla branschen i samband med att några välbehövliga reformer genomförs.
Enbart en reform av RUT-avdraget till att även gälla tvätt som sker utanför hemmet, skulle troligen resultera i 1 600 nyanställningar inom textilservicebranschen baserat på ett antagande om att avdraget görs på hela kostnaden. Ett reformförslag finns med i den överenskommelse som banade vägen för den nuvarande regeringen.
Fria arbetskläder till personal inom vård och omsorg är ytterligare en reform som, förutom att tjäna hygien och rättvisa, stärker integrationen när textilservicebranschen fortsätter att växa.
Det är helt enkelt dags att värma upp de integrationsmotorer som finns för att vända utanförskapet.
Jan Kluge, ordförande Sveriges Tvätteriförbund
Tor-Björn Angin, vice ordförande Sveriges Tvätteriförbund