Till riksdag och regering att basindustrin ska kunna utvecklas i Västerbotten och i Sverige?
Sådan industri finns i närmare hundra kommuner. Många av de anställda kommer från de näraliggande kommunerna.
Branschföreningen Energiföretagen visade i en debattartikel för en tid sedan hur stor betydelse som basindustrin/basnäringarna har för jobb, export och bra löner. Och därmed också skatteintäkter. Detta i synnerhet i Norrland, i Värmland och i Dalarna.
Varken i eftervalsdebatten eller i januariavtalet uppmärksammas basnäringarnas betydelse. Inte ens i de avsnitt som gäller ekonomi och landsbygdspolitik.
I Västerbotten med omgivande län finns det basindustrier i bland annat Kramfors, Lycksele, Piteå, Luleå, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik.
Nödvändiga råvaror som malm, skog och elkraft hämtas också från kommuner längre västerut.
Boliden AB och Northvolt, den blivande batterifabriken, båda i Skellefteå, är respektive blir särskilt elintensiva, precis som SSAB i Luleå, om Hybrite-tekniken blir lönsam att införa. I norra Sverige hoppas man på fler datahallar med hög elanvändning.
Vi i Basindustririket 2.0 har verkat i mer än tio år och följt utvecklingen i ett 80-tal kommuner med energikrävande industrier.
Även om det skett en del nedläggningar är alltjämt basindustrin oerhört viktig för Sverige. Exportintäkterna från dessa uppgår till cirka 275 miljarder kronor per år.
Det måste ligga i alla partiers intresse att Sverige har en konkurrenskraftig basindustri med klokt hållbarhetsfokus.
Vi tar nedan upp två angelägna frågor för en fortsatt stark utveckling av basnäringarna i Sverige. Frågor som behöver lyftas fram i debatten, leda till kloka beslut i riksdagen och ett snabbt och positivt genomförande av regering och berörda myndigheter. Det måste ligga i alla partiers intresse att Sverige har en konkurrenskraftig basindustri med klokt hållbarhetsfokus.
- Säker elförsörjning
Kapaciteten i det svenska elnätet riskerar att inte räcka till. Åldrande elnätssystem kan ge överraskande totalstopp, som kan hindra produktionen under mer än en vecka.
Upprustningen av gamla och anläggande av nya nät tar alldeles för lång tid. Sydvästlänken har försenats 18 gånger och flera år. Tillståndsprövnings och upphandlingsregler måste anpassas till behovet av ett säkert fungerande system. Nya industriinvesteringar motverkas av osäkerheten om när nödvändigt nät kan finnas framdraget.
- Konkurrenskraftiga elpriser
Socialdemokraterna har vid sina partikongresser varit överens om att Sverige ska erbjuda säker el till konkurrenskraftiga priser. 2018 var spotpriset på el i snitt 46 öre/kWh. Året innan var det 29.
Elintensiva företag köper i regel el med avtal på minst ett år. Det innebär att fjolårets höga elpriser slår igenom först i år. Konkurrenskraften urholkas.
Inom något år försvinner ytterligare kärnkraftproduktion. Investeringar för mångmiljardbelopp görs visserligen i vindkraft, men elproduktionen därifrån är nyckfull. Under kalla dagar i år har vindkraftelen bara utgjort fem procent av totalbehovet i Sverige. Kärnkraften har svarat för runt 35 oavsett väder och vind.
Det höga elpriset lär därför bestå, i synnerhet eftersom vattenreserverna är små.
Ett allvarligt problem för elintensiv industri i Sverige är att konkurrenterna i Belgien, i Finland, i Frankrike, i Nederländerna, i Storbritannien, i Tyskland och i Norge kompenseras för vissa elprishöjningar. Deras motiv är att konkurrenterna utanför EU inte har utsläppshandel, som i dag i Europa leder till extra höjningar av elpriset på cirka 10 öre/kWh.
För ett typiskt elintensivt företag kan detta betyda ökade kostnader med 50 miljoner kronor. I Sveriges budget för 2020 måste därför viss kompensation till elintensiva industrier ingå av samma typ som den i konkurrentländerna i Europa. En nödvändig grön skatteväxling för bibehållen konkurrenskraft.
De fem politiska partier som står bakom 2016 års energiöverenskommelse – Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – har tyvärr vid möten kring energifrågor visat att man bedömer att läget inte är särskilt oroande. Övriga aktörer på energimarknaden är det.
Det har skett mycket stora förändringar sedan 2016 med bland annat distinkta planer på en kraftigt ökad elektrifiering i hela samhället och stigande elpriser. Sämre möjligheter för basindustrierna drabbar jobb och välstånd särskilt i Värmland, i Dalarna och i Norrland.
Avslutningsvis vill vi understryka behovet av en mer fullödig landsbygdspolitik. Januariavtalet måste kompletteras rejält.
Satsa på bättre inlandskommunikationer, till exempel Inlandsbanan och E45. Låt fastighetsskatter och andra skatter/avgifter på vattenkraft, vindkraft med mera bättre och direkt komma berörda regioner till del. Andelen vägar som kan klara 76 tons lastbilar måste ökas radikalt. Väghållningen, inte minst snöröjningen, måste prioriteras.
Jonas Unger, projektansvarig Basindustririket 2.0