Många av dagens pensionärer har röstat på partier som lovade dem en trygg ålderdom.
Men frågan är om politikerna har levererat i enlighet med löftet. Eller om pengarna har gått till annat.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) lever över 300 000 pensionärer under fattigdomsgränsen. Ett betydligt större antal klarar sig något bättre, men har ändå alldeles för dåliga villkor efter ett långt och intensivt yrkesliv. Antalet fattiga pensionärer kommer att bli fler eftersom pensionssystemet inte är anpassat till den demografiska utvecklingen.
I många fall lever svenska pensionärer i vad som måste beskrivas som social misär. Det är ett uppenbart misslyckande för den svenska välfärdsstaten.
Regeringens höjning av garantipensionerna med 200 kronor per månad, ungefär sju kronor om dagen, räcker inte. I Sverigedemokraternas förslag till budget tar vi höjd för en ytterligare höjning på 800 kronor per månad. Vi har också föreslagit generösare regler för bostadstillägg.
Problemet med ett pensionssystem som håller på att urholkas måste dock adresseras brett. I det aktuella budgetförslaget prioriterar Sverigedemokraterna ett avskaffande av pensionärsskatten, samt ytterligare en generell skattesänkning för både löntagare och pensionärer. Den sammanlagda kostnaden för staten blir 10 miljarder kronor.
I det tysta har ett paradigmskifte skett. Det som tidigare hette ”trygg ålderdom för alla” har blivit den enskildes angelägenhet.
Sanningen är att den som litat på statens pensionssystem har sig själv att skylla när det är dags för pension. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar är ansvariga för denna utveckling. Sverigedemokraterna har inte varit delaktiga, tvärtom, men vi måste förhålla oss till verkligheten som den ser ut.
Därför måste villkoren för privat pensionssparande förbättras. Vårt förslag är ett system där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna, och inte drabbas av reavinstbeskattning när man säljer värdepapper, utan i stället betalar en väldigt låg schablonskatt.
I dag pensionssparar många i så kallade investeringssparkonton (ISK). Det är en bra sparform, men regeringen höjer i små steg skatten på detta sparande. Detta kan liknas vid ett gradvis återinförande av förmögenhetsskatten. Med skillnaden att det drabbar alla som sparar, alltså även låg- och medelinkomsttagare.
Fortsätter denna utveckling minskar incitamenten för sparande, medan det blir mer attraktivt att placera pengar utomlands.
Sverigedemokraternas linje är att sänka skatten på ISK till den nivå som rådde före höjningen 2018.
Räcker detta för att på sikt rädda det svenska pensionssystemet?
Nej. Därför vill vi utreda möjligheten att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande grad.
Det skulle bli kostnadsneutralt för arbetsgivaren, men stärka pensionssystemet.
Vidtar vi inte åtgärder av det här slaget är dagens problem med låga pensioner och ren fattigdom bland äldre bara en början.
Oscar Sjöstedt (SD), riksdagsledamot från Västmanlands län, ekonomisk-politisk talesperson