Kompetensutvisningarna måste få ett slut

Krönika. Många svenska företag har en skriande kompetensbrist. I vissa yrken är det praktiskt taget omöjligt att få tag på högkvalificerad arbetskraft, och att söka den i utlandet är ofta den enda utvägen. Kompetensutvisningarna måste få ett slut.

Många svenska företag har svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft, samtidigt som så kallade kompetensutvisningar pågår.

Många svenska företag har svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft, samtidigt som så kallade kompetensutvisningar pågår.

Foto: Simon Paulin/SvD/TT

Arbetsmarknad2019-05-28 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
Många svenska företag har svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft, samtidigt som så kallade kompetensutvisningar pågår.

Den förrförra arbetsgivaren hade gjort ett administrativt fel gällande en försäkring.

Det hade inte fått några konsekvenser; hade inte inneburit någon form av lönedumpning och dessutom rörde det sig om en tidigare arbetsplats.

Ändå utvisades maskiningenjören Ali Omumi och hans familj.

När Ali Omumis nuvarande arbetsgivare ABB ville få honom tillbaka nekades han inresetillstånd eftersom Migrationsverket ansåg att det hade gått för kort tid sedan utvisningen.

Han behövde sitta en period i karantän.

Med hjälp av stiftelsen Centrum för Rättvisa har han drivit sin sak rättsligt. I veckan slog Migrationsdomstolen i Malmö fast att det inte finns någon ”karantänsregel”.

Det automatiska avslaget måste omprövas.

När Migrationsverket skapar nya regeltolkningar, som i fallet med Ali Omumi, är det inte lätt att veta vad som gäller.

Ali Omumi är ett av de mer uppmärksammade fallen av så kallade kompetensutvisningar. Det är glädjande att det har fått en positiv upplösning. Tyvärr kan inte det sägas om alla liknande fall. Rättshjälp som den som Centrum för Rättvisa erbjuder kan inte ges till alla som behöver den, och långt ifrån alla fall uppmärksammas i media.

Trots att de ofta absurda fallen diskuterats flitigt i flera år har inte mycket hänt.

När frågan debatterades i riksdagen i början av april talade migrationsminister Morgan Johansson (S) om vikten av personligt ansvar för att följa gällande regler.

Vilket naturligtvis är lättare sagt än gjort: kollektivavtal och lagar kan omfatta hundratals sidor och komplettera varandra. När Migrationsverket dessutom skapar helt nya regeltolkningar, som i fallet med Ali Omumi, är det inte lätt att veta vad som gäller.

Då är det mer troligt att regelverket behöver bli enklare och tydligare. Många svenska företag har en skriande kompetensbrist. I vissa yrken är det praktiskt taget omöjligt att få tag på högkvalificerad arbetskraft, och att söka den i utlandet är ofta den enda utvägen.

Sådana rekryteringar är förknippade med både höga kostnader och stora personliga uppoffringar eller investeringar för den som väljer att flytta hit. Då får det inte finnas en risk för omedelbar utvisning på grund av bagatellartade fel.

I december förra året skrev ABB:s vd Johan Söderström, tillsammans med Johannes Forssberg på Centrum för Rättvisa, om hur Migrationsverkets godtycke skadar den svenska industrin (Dagens Nyheter 4/12 2018).

Kompetensutvisningarna är ofta personliga tragedier, men de är därtill en större fråga än de enskilda fallen. Det är dags att de får ett slut.

Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Ali Omumi:

http://centrumforrattvisa.se/aktuellt/ingenjoren-ali-omumi-vinner-i-domstol-migrationsverkets-pahittade-regel-underkanns/

DN Debatt:

https://www.dn.se/debatt/migrationsverkets-godtycke-skadar-den-svenska-industrin/