Till skillnad mot matcherna mot Djurgården var det AIK som tog över taktpinnen från start.
Oscar Möller hade till exempel ett jätteläge redan i första bytet.
Det tog faktiskt över sju minuter innan hemmalaget hade ett skott på mål.
Frölunda kom sedan igång bättre och Joni Ortio i målet fick göra en kanonräddning.
AIK fick dessutom två numerära överlägen. Men det vill sig inte i den spelformen PP-uppställningarna var lika med tidigare - tränarna litar på sina gubbar.
Och det såg lite mer varierat ut.
Hur som helst, en period som lovade mer.
AIK fortsatte att spela bra i andra perioden. Inte minst när Frölunda fick sitt första powerplay.
Men till slut kom ledningsmålet. En fin tekningsvariant där Pär Lindholm vann tekningen. Sedan platsbyte mellan Jonathan Pudas och Oscar Möller. Pudas hittade Oscar Möller på blå och då small det bara till.
Frölunda hade sedan några riktigt vassa chanser. Men Joni Ortio gjorde några fenomenala räddningar i det läget.
Frölunda fick sedan en pangstart på tredjerundan. Och det sa bara pang i ordets rätta bemärkelse när Adam Almqvist laddade från blå.
När sedan AIK fick powerplay hände det som vi väntat på. Pär Lindholm tog ett eget initiativ, bröt in på mål, och satte pucken. Svårare behöver det inte vara.
AIK klarade sedan ett box play elegant – seriens bästa.
Frölunda jobbade sedan för en kvittering. Men AIK spelade klokt och disciplinerat.
Med 1.30 åkte målvakten Johan Mattsson ut. Med 1.18 kvar kom en timeout men tek i AIK:s anfallszon så Mattsson fick åka in i buren igen.
Frölunda skade sedan ingen riktig målchans.
Matchvinnare i matchen var förstås Joni Ortio och förstakedjan. Men lika mycket ett gediget lagarbete där varje man tog ansvar för sin uppgift.
Otroligt kul att se.
Adam Petterssons täckning av ett skott i slutsekunderna bara en grej av många.