Glad stämning, naturligtvis. Eftersnacket handlade om drömskott och strumpor, och allt däremellan.
ooo
Först och främst gick jag till Johan Alm. Mannen som om inte allt faller ihop var den som sköt seriesegern till Skellefteå AIK.
1981, typ tio år sedan innan du föddes så kom den senaste seriesegern och idag står du här och har skjutit seriesegern till klubben igen Johan Alm.
– Fasen vad vackert det där lät. Det måste du skriva, sa Alm och skrattade.
– Vad episkt, jag blir nästan rörd, bänkgrannen Tomas Skogs.
Sedan fick Alm prata om ditt mål.
– Jag hamnade i ett väldigt bra läge. Jag tror att Erik (Andersson) tänkte skjuta men jag skrek åt honom och han passade. Färjestadspelaren gick ut på mig, men lite snett så jag sköt förbi honom. Jimmie gjorde det fantastiskt framför mål också. Men det var ett drömskott!
– Ärligt talat så såg jag inte målet då jag var på väg ut från isen med mjölksyra 18. Men på reprisen så stod han rätt till, sa Skogs och log.
ooo
Mer snack blev det om seriesegern med Joacim Eriksson.
– Nio poäng och 29 plusmål släpper vi inte. Hoppas jag i alla fall, sa Ericsson och log.
Han var inte nöjd med sitt ingripande vid 2–2 målet.
– Den tar på min tröja och jag känner hur den rör sig runt min arm. Men det ska inte hända. Jag kan bättre än så, konstaterade han.
ooo
En som gjorde mål framåt och var pigg var Petter Emanuelsson.
– Det var riktigt skönt. Jag passade Melker och fick igen den och fick på ett bra skott. Sedan gjorde Oscar ett riktigt bra jobb framför mål, sa Emanuelsson.
Just kedjan med Emanuelsson, Lindberg och Karlsson såg bra ut när det nu fick chansen tillsammans.
– Jo, det fungerade riktigt bra.
I slutspelet i fjol så fick de chansen i finalspelet.
– Det fungerade bra då också. Jag tror att vi kompletterar varandra rätt bra. Det kändes verkligen bra innan Melker klev av. Han är en vekling, sa Lindberg och skrattade.
ooo
Bud Holloway, som nu gjort 68 poäng och är tvåa i elitseriens rekordstatistik över gjorda poäng, visade att han kunde göra poäng utan sina föräldrar på plats.
– Vad säger du? Hur såg jag ut utan mina föräldrar? sa han och skrattade.
Det blev ju bara en poäng nu...
– Du har rätt. Jag känner mig ensam, sa Bud och låtsades bryta ihop.
ooo
John Klingberg spelade mest av alla idag. 24:34.
– Jo, det blev så. Vi gick ju med en back kort också. Men då förstår jag varför Klockare kom till mig i paus och sa att jag skulle korta ned bytena, sa Klingberg och flinade.
Sedan fortsatte han:
– Det blev mycket i andra perioden. När det är långt till båset så ska man ju byta en back i taget och av någon konstig anledning så blev jag kvar hela tiden...
ooo
Sedan ska jag väl rätta mig också. Martin Lundberg kom och såg barsk ut.
– Men sambo Sandra är arg. Du stavade hennes efternamn fel på dammatchen, sa Lundberg.
Men jag gick ju bara efter laguppställningen.
– Det spelar ingen roll. Sedan skrev du flickvän. Det är sambo.
Jag ber om ursäkt. Så var det ur världen också...
ooo
Sedan var det snacket om strumpor. Jag hade valt ett par färgglada och fick ris och ros.
– Det där är inte okej. Det är för mycket David Rundblad över dem, sa Lundberg.
– Klar tveksamma, sa Alm.
– Jag gillar dem. Jag blir glad av dem. Men gillar inte det oranga, sa Skogs.
Klingberg var helt på min sida.
– De är helrätt. Jag har alltid sådana där färgglada. Jag hade sådana och färgglada kalsonger i Finland. Men fick ganska mycket skit. Men de förstod inte..., sa Klingberg.
// David E