Det blev en liten speciell bevakning av Skellefteå AIK:s match. Jag hade förhinder och missade stora delar av matchen och David hade förhinder för att se avslutningen på matchen. Då blev det så att vi slog våra (kloka?) huvuden ihop. David bevakade därför de två första perioderna och jag avslutningen på matchen.
Davids summeringn av period ett och två:Skellefteå AIK inledde piggt redan i första perioden och det var målvakten Justin Pogge som var anledningen till att det bara stod 1-0. Pogge bjöd på fantastiska räddningar, speciellt när AIK tryckte på rejält i powerplay. En spelform som verkar kunna bli intressant även i år. Jocke Lindström briljerar med sitt spelsinne och på blålinjen agerar Tim Heed med ett otroligt självförtroende. Effektiviteten är det dock sisådär med. Nu missade Bud Holloway en straff och det var till slut matchens kanske lösaste skott (Rasmus Edströms höstlöv från blå) som spräckte nollan.
Andra perioden (som måste varit en av de kortaste hockeyperioderna någonsin, knappt en avblåsning), lämnade inget större avtryck än att Bik Karlskoga höjde sitt spel. AIK skapade några lägen när de i slutet fick spela powerplay.
Matchen slutade 1-1 efter ordinarie matchtid. I förlängningen blev det Hawaiihockey de minuter som spelades. Men matchen avgjordes på ett riktigt vackert sätt. Det var Viktor Arvidsson som avgjorde med en soloräd där han tog sig mellan två Karlskoga-backar och sedan höll balans och sprättade upp pucken i nättaket. Riktigt vackert var det.
Spelarkritiken lämnar jag till er som sett hela matchen. Så, låt höra. Vad tyckte ni om matchen?
/ Davie E och Lars L