Vilken match det blev. Det var som att påskägget var fyllt till bristningsgränsen när Linköping och Skellefteå AIK duellerade i Påskgodishallen (Cloetta Center). Skellefteå AIK kom med nya formationer till matchen och spontant lät det intressant, men de signaler det skickar luktar illa. Skellefteå AIK borde ha behållit Lindström, Petterström, Ericsson och sedan tredjekedjan intakt med. Erik Forssell har i mina ögon inte kommit upp i sin normala kapacitet i semifinalerna.
Att Lindström skulle spela med Karlsson och Lindberg kanske lät spännande. Men det var i mina ögon lite väl förhastat att kasta om i formationerna efter en förlust. Till att börja med så ska Bellemare såklart in, men som Anders Forsberg ofta sa när han ändrade i formationerna: ”När man ändrar i en kedja för att få igång den så kan det bli så att man stör rytmen i en annan formation”.
Matchen började hur som helst i full kaliber. Linköping fick en 2–0-ledning och då var självförtroendekvoten i ”Clubben” på topp. Lindberg reducerade till 1–2 och det inom loppet av tre minuter.
Men efter det blev det ett ställningskrig, en kamp och en match som LHC säkert var mycket bekväma med. I en match där det blir sargdueller, kampmoment och coast-to-coast-hockey gynnade hemmalaget. Skellefteå fick ofta komma med två spelare mot tre backcheckande LHC-spelare och det var ner i sarghörnen. Avslut från de ställen där Linköping ville det och framför allt – där Christian Engstrand hade kontroll.
Skellefteå AIK gjorde det ofattbart bra genom att komma tillbaka i matchen och vem unnar man inte kvitteringen mer än Viktor Arvidsson.
Att kommentera domarinsatsen tycker jag känns ovärdigt. Det är oerhört svårt att döma en slutspelsmatch då känslorna kastas, nivåerna höjs och det bli en ny bedömningsnivå. I stora drag så blir väldigt många besvikna, det finns situationer där fans från den ena sidan kokar över och sedan nästa sekund kommer en liknande sekvens där ett fan med andra färger på tröjan tycker samma sak åt andra hållet. Det hör till – det får vi alla köpa. Det man kan begära är att domarna är konsekventa och håller sig till en jämn bedömningsnivå som gynnar sporten och städar bort spelförstörande moment.
Matchen blev återigen en nagelbitare för både de klädda i vitt och blått samt de klädda i svart och gult. Avgörandet kom från John Klingberg efter ett bra förarbete av Joakim Lindström.
Nu är det kvitterat till 1¬–1 i matcher. Man skulle kunna säga att matchserien är nollad igen då båda lagen tagit en match på bortaplan. Det var såklart en förlängning som skulle bli väldigt avgörande för matchserien. Antingen 2–0 till LHC eller lika och nollställt. Det blev det andra och summa summarum är det en match som är ganska lik match ett. Det lär nog se ut så här i fortsättningen, för något vi nu kan slå fast är att det kommer bli jämt, det kommer bli tajt, det kommer smälla och det kommer att ske i en jäkla fart.
Ny match i Skellefteå på måndag. Då är det 1–1. Då hoppas vi på liknande underhållning.
/ Lars L