Skellefteå AIK åkte till Dalarna för att gå en holmgång mot Leksand i, vad som för mig är en av Sveriges härligaste arenor, Tegera Arena.
Jimmie Ericsson och hans lagkamrater kom ut till matchen med bra fart under skridskorna och stressade ner Leksand. Det var inget snack om att arbetsmoralen hos gästerna var hög. Samtliga spelare jobbade på bra och satte hemmalaget under press. Det som saknades för att störa Joel Gistedt var trafik på kassen. En förstaperiod med få målchanser, men där några spelare stack ut.
Jimmie Ericsson har ett härligt driv då han trummar igång och forecheckar mot Leksands backar. Han, Erik Forssell och Joakim Lindström lyckades några gånger och spelade stundtals riktigt bra. Framför allt noterade vi en backchecking i den andra perioden då både Lindström och Ericsson jagade ikapp en Leksandsspelare för att sedan komma med en ny anfallsvåg.
Gästerna skulle göra det första målet och det uppstod efter att Fredrik Lindgren avlossat från blå medan Jimmie Ericsson gjorde ett perfekt jobb framför Gistedt. Returen gick ut till Lindström som missade helt öppet mål och sedan kunde han få in pucken efter en kylig passning från Fredrik Lindgren.
Kvitteringen kom bara 51 sekunder senare och där står Pierre-Edouard Bellemare och skymmer sin egen målvakt utan att få stopp på pucken. Ett mål som är svårt att ta för Karlsson.
Just innan målen tyckte jag att matchen tappade lite kvalitet, men till skillnad från matchen mot Modo så blev det i alla fall några heta målchanser i matchen.
På tal om inget så gillar jag verkligen den höjden kamerorna står på i Tegera Arena. Det blir en perfekt vinkel ner till isen. Det gillar jag då det finns exempel i SHL där det är alldeles för högt/lågt.
Skellefteå AIK tog ledningen i den tredje perioden genom Joakim Lindström – som noterades för sitt andra mål i matchen. Bud Holloway stod för framspelningen och just där. EXAKT där kunde vi se ett av de tecknen som gjorde att vi redan inför säsongen kunde säga att det skulle bli omöjligt att göra upp mot 71 poäng även den här säsongen. Han är mycket hårdare bevakad i år och det såg vi vid Skellefteå AIK:s 2–1-mål. Tre spelare i Leksand stötte hårt mot Holloway och då öppnades ytan upp för Lindström på den bortre stolpen.
Skellefteå AIK-stjärnan har ännu inte gjort något mål och om vi ska prata om Holloway för en stund så stannar det i mina ögon vid två aspekter. Han gör inga mål, men han jobbar hårt. Men det är inte det han är i laget för att göra. Visst, alla spelare ska jobba hårt, men det är väl mer eller mindre något som ska gå att kräva av spelare på elitnivå. Alla jobbar hårt och därför hatar jag beteckningen: "hårt jobbande lag". Martin Lundberg, Adam Pettersson och Pontus Petterström är några av de som har betalt för att de ska jobba hårt, vara jobbig och forechecka. Därför har de en lägre lön än Holloway. Bud har betalt för att producera och därför har han också - jag poängterar att jag inte vet det här utan bara säger en siffra mellan tummen och pekfingret - en sisådär 100-200 000 kronor mer i månaden än trion ovan. Där startar problemet.
I en marknadsekonomi så handlar allt om utbud och efterfrågan, eller för den skull: "man får vad man betalar för". Holloway gör inga mål och det skapar problem. Men i dagens match mot Leksand var hans skicklighet från i fjol, hotet från hans sida och hans målfarlighet från förr det som öppnade för avgörandet från Lindström.
Jag hoppas att ni hängde med i det där resonemanget. Jag insåg själv att det blev lite rörigt.
Hur som helst så vann Skellefteå AIK med 3–1 efter mål av Erik Forssell i tom kasse. Skellefteå vinner och är i skrivande stund (då alla andra matcher inte är färdigspelade och kvällsmatcherna inte har varit) tio poäng före det näst bästa laget i Sverige. Det är mäkta imponerande efter bara tolv matcher.
Joakim Lindström stor matchvinnare för Skellefteå, men som sagt – Holloways målfarlighet skapade ytan för avgörandet.
Johan Alm är förövrigt riktigt, riktigt bra just nu. Han ska ha ett erkännande - för det är han verkligen värd.
Matchens stora snackis på efterhand. Tjejen med Löventröjan. Vad tycker ni?
/ Lars L