Efter matchen i torsdags satt jag framför TV:n och studerade Frölunda, morgondagens motståndare. De är inte roliga att möta på bortaplan. Inte heller speciellt att tampas med på hemmaplan. Målvakten Hadelöv har nog knappast glömt senaste matchen, då han fick uppleva en riktig marddrömsmatch. 2-8 och han tappade in en puck som rensades från Frölundazonen.
Vapnet mot Frölunda är skridskoåkning. Frölundas försvar har stora problem med hög fart i anfallszon, så på förhand känns det som om Ramstedt, Krekula och Petterström kommer att fira stora triumfer. Saknas farten, riskerar samtliga av AIK:s forwards att fastna ute i sarghörnen. Ackerström och Sundin är inte speciellt snabb, men går det för sakta, är ingen av dem roliga att möta. Faran med att pressa Frölunda i deras zon, är motståndarnas snabb spelvändningar. Laget har en bra förmåga att vända spelet snabbt och har många skridskoskickliga forwards. Det visade laget inte minst mot HV 71, som inte alls drog i bromsen när det gällde att tänka hemåt en del och inte kliva på för hårt framåt. Det kostade mål i baken.
Magnus Kahnberg gäller det att hålla kort. Hans aviga handleder öppnar ytor som normalt inte borde öppnas. Han var klart bäst av alla mot Luleå.
Dessutom är Frölundas powerplay högklassikt med Niklas Andersson, Tommi Kallio och Andreas Holmqvist på backplats.
Tycker ändå att AIK:s chanser att vinna den här matchen, känns större på förhand än mot HV 71.
Nu har laget en match i benen och fler kommer att kliva fram under lördagen.
Dessa ska förhoppningsvis ta ett kliv framåt: Tobias Viklund och Jan Novak på backsidan. Bergskedjan offensivt. Samt att powerplay helst ska börja betala sig bättre.
//Adam S