Skellefteå AIK tog sig till sin tredje raka SM-final, och man gjorde det utan att spela 2–2 efter full tid. Det var faktiskt så lite spännande att (den fantastiska) publiken kunde kosta på sig att ställa sig upp och ge spelarna stående ovationer den sista minuten. Det var säkert den bästa medicinen som kunde ges för folk med svaga hjärtan. För efter andra perioden så träffade jag flertalet personer som gick och höll sig för hjärtat i korridorerna. Det var ju faktiskt 1–1 efter två perioder.
Linköping har kämpat väl och har väl fått ut det mesta av sina spelare (speciellt kanske Daniel Rahimi) förutom storstjärnan Carl Söderberg som efter 3–1 satt med ledsna ögon i båset. Roger Melin är en erkänt skicklig coach och har, trots 1–4, i matcher styrt sina mannar till ett rejält jobbig matchserie för de svartgula.
Anledningen till att det nu blev 4–1 i matcher beror väldigt enkelt på att Skellefteå AIK är det bättre laget. Den här gången skapade man ett extremt tryck på Linköping (speciellt tredjekedjan naturligtvis) och segern var odiskutabel. Det enda som var märkligt var att överkörningen i andra perioden (17-4) i skott slutade med 0–1 i målprotokollet.
Men i tredje perioden fick Petter Emanuelsson taket att lyfta två gånger. Först bjöd han på ett extremt läckert avgörande mål för att sedan via speakern glädja publiken med ett tvåårskontrakt. Ett kontrakt som återigen bevisar att ett rykte är ett rykte under silly season och ska inte tas för något annat. Däremot är rykten alltid intressanta under den här perioden.
Att Jimmie Ericsson fick stänga matchen totalt med sitt snygga 3–1 mål var nog också väldigt viktigt. Kapten Eriksson, som hade fått ett riktigt yvigt skägg på ismaskinen, gjorde sin bästa match i semifinalserien och målet var liksom kronan på verket.
Men det var många var bra i laget. Joacim Eriksson stod sin sjätte match i slutspelet och vann sin sjätte match. Det är naturligtvis en bra prestation. Trots allt är det ändå LAGET som imponerar mest. Man släppte till 15 skott på hela matchen och från att laget gjorde 3–1 med tre minuter kvar, så släppte man till endast tre skott på mål, mot ett Linköping som tog ut målvakten och parkerade i anfallszon långa stunder. Där stängde man effektivt zonen runt sitt eget mål, tryckte ut Linköping i hörnen, och visade att försvarsspelet är av högsta klass.
Nu väntar alltså final och naturligtvis lär det bli Luleå som står för motståndet, då jag inte tror att mätta Färjestad tar tre raka matcher. Som ni läst i ett tidigare inlägg så säger spelarna att det inte spelar någon roll. Och kanske är det lite så. Men jag kan inte tänka mig att de hellre möter Färjestad ändå i en final. För fattar ni vilka publikfester det kommer att bli om Luleå tar sig till final!?
ooo
Extrem smart marknadsföring av Skellefteå AIK att släppa Petter Emanuelssson nya kontrakt. För fansen kändes det säkert som dubbla segrar.
ooo
Lee Goren kom inte till spel i kväll heller och dessutom var (om jag inte såg helt fel) Goren bortklippt ur videon till Hela Sveriges AIK. Frågan är om Goren nu gjort sin sista match?
ooo
En extra eloge till kvällens matchvärd. Familjen Andersson. Vilket skönt initiativ.
ooo
Till sist. Björklöven är tillbaka i allsvenskan. Grattis till klubben. Dessutom lyckades de slå Skellefteå AIK i kväll. 6 002 mot 6 001 i åskådare. I en hall som egentligen tar 6 000. Säkerligen planerat. Om det nu blir Skellefteå AIK-Luleå i final så är detta en sanslös Norrlandsfest i ishockeyvärlden.
// David E