Efter ett i Skellefteå AIK-ögon sett fantastiskt 2013 är nu det nya året, 2014, igång.
Årets första match blev också på något sätt ett statement där AIK direkt satte tonen för vad de vill med det nya året.
Första perioden mot Färjestad var inte bara en imponerande start på 2014 utan också säsongens bästa AIK-period.
De regerande mästarna gjorde under de första 20 minuterna så gott som allt rätt och körde mer eller mindre över ett skakigt och stillastående Färjestad.
Första perioden var helt klart kattens lek med råttan.
Förutom att AIK kom ut med en intensitet och fart som det var länge sedan hemmapubliken fått uppleva så var det också ett solklart bevis på förändringen som dessa två lag genomgått de senaste åren.
För alla minns vi väl när Färjestad, tillsammans med HV71, dominerade SHL, eller elitserien som det då hette. Då var Färjestad ett lag som alla var rädda att möta.
Idag är det mer eller mindre tvärt om.
När det gäller Skellefteå AIK:s del är de nu vad FBK och HV71 en gång i tiden var. Ingen vill möta Västerbottens enda SHL-lag – det eftersom de vet hur det allt som ofta slutar.
I kvällens match ställde AIK upp med ett lite annat utseende än tidgare, i alla fall om vi blickar mot PP-uppställningarna.
Ledarteamet har möblerat om i PP genom att flytta runt de spelarna som tidigare spelade i PP – en rockad som gav utdelning och mersmak inför fortsättningen.
Längst bak fick återigen Markus Svensson chansen – en möjlighet som nummer 35 förvaltade på bästa sätt.
I papperstidningen efter matchen mot Hv71 den 30 december skrev jag något i stil med att 2014 kommer bli Svenssons stora år. Efter årets första match känns min teori och tro ännu starkare.
Svensson är just nu bäst mellan stolparna i hela SHL. Punkt slut.
Framåt var det många som imponerade. Möller sköt i mängder och fick också göra ett mål. Lindström briljerade på nytt och hade 1+1. Melker jobbade å slet, Bud skapade mycket och Arvidsson var glödhet innan han brakade in i sargen.
Nu stötte vi på Viktor efter matchen som flaggade om en stukad fot. En skada som mest troligt kommer läka snabbt.
Defensivt fortsätter de unga gardet att imponera. Känslan är också den att 96:orna Pettersson och Aho mer och mer kommer närmare en säker A-lagsplats medan Heed och Edström går åt andra hållet.
Om så blir fallet när vi börjar närma oss ett slutspel, och om AIK värvar in någon på backsidan i januari, ja det återstår att se.
Sammanfattningsvis var kvällen i Skellefteå Kraft Arena mer än en 4–0-seger för AIK mot ett före detta storlag i svensk ishockey.
Segern var också en första fingervisning vad AIK vill åstadkomma med det nya året.
// Arvid M